..brukar folk säga om mig och det stämmer rätt bra :)
Jag har nämligen gett mig tusan på att Lillebror ska kunna ridas barbacka i skogen precis som Nalle.
Första gången jag satt barbacka på Lillebror fick jag hoppa av snabbt – han sköt rygg och studsade upp och ner på stället. Nästa gång kunde vi skritta några minuter uppe på stallplan med lite småcaprioler då och då. Tredje gången kom vi fram och tillbaka till ridhuset, med några skutt rakt upp i luften trots att jag satt stilla som om han vore gjord av glas eller porslin…
Igår inträffade underverket :) Lillebror och jag tog en helt normallång tur i skogen, även över lite stockar, och han var bara spänd från stallet ner till ridhuset. Undrar hur länge det tar innan vi kan göra skogsturer barbacka med repgrimma som Nalle och jag brukar…
Nalle chillar denna vecka efter tävlingen i söndags och Birgitta Bergsten-träning i måndags. Han får så lov att ställa upp i vårt Div I-lag igen på söndag så vi tar det superlugnt.
Med Larson är det inte alls kul. Han var uppe hos Ove Wattle idag och blev opererad i munnen igen. Han hade bl a en läskig tandficka under den snedväxta tanden och en lös benbit fick plockas ur underkäken, så det blev både penicillin och butta. Stackars Larson! Det blir bara markövningar ännu en månad… Jag längtar verkligen efter att rida honom, så det känns supertrist.
Förutom hästarna och stalljobbet som fick bli i morse har jag tagit en körlektion och så ägnat resten av dagen åt att göra en tårta till min mormor & morfars Guldbröllopsfirande i morgon.
loidressage 