Månadsarkiv: januari 2013

Här har det varit tyst några dagar – jag har haft väldigt mycket att göra senaste veckan!

New York Minute, aka Ängel, är såld och flyttade hem till sin nya ägare Hanna idag! Hon kommer att få det toppen, men det var inte utan att det gjorde ont i hjärtat när hon hämtades från hagen ikväll och DC gnäggade högt efter sin bästis :'(

Imorse red jag ut på DC, som inte var så pigg på att gå hemifrån. Han försökte backa hem igen när vi skulle rida förbi hans hage, men hoppade istället baklänges rakt ner i ett djupt, snöfyllt dike. Jag tappade stigbyglarna och var rätt glad över att DC tog oss upp ur diket väääldigt försiktigt, utan att skutta eller gå omkull. Tack för det!

När vi väl kommit iväg från gården var DC betydligt mer positivt inställd till ridning och gick strålande fint ute på vår snötäcka dressyrdel av travbanan! Öronen framåt och full fart framåt! Jag kom hem igen med en svettig men väldigt nöjd häst, precis som man vill ha det.

Under dagen jobbade jag, och därefter var jag på Rydbo och höll träning för Anna och Thestor. Vi jobbade väldigt mycket med små, små detaljer i kommunikationen, övergångarna, skolor etc. Det blev stor skillnad tycker jag, och vips hade ännu en fux blivit svettig ;)

Förresten innebär Ängels flytt att det finns en boxplats ledig i vårt stall. Boxen är liten, så det är ponnystorlek som gäller. Någon intresserad?

Idag är det en månad sedan jag satt upp på DC för första gången efter operationen. På ett sätt tycker jag att tiden bara flugit förbi, men å andra sidan känns det som att jag ridit honom länge nu.

Duktiga DC gav mig den finaste julklappen någonsin! (Och han är ju föör söt i tomteluva!)

Dagen till ära var vi ute på en skrittrunda i skogen imorse, bara jag och DC. Det har blivit ett par dagars vila för honom eftersom han slagit på sig och varit svullen på insidan av ett framben. Han rör sig klockrent och är totalt obesvärad, men jag ville vara superförsiktig.

Ridit har jag gjort ändå, dels på Ängel som jag visat för försäljning, dels på Annas häst Thestor. Jag var på Rydbo i måndags för att ha träning med Anna och då red jag Thestor. Han har utvecklats jättemycket sedan jag satt på honom senast, och det var ändå inte så länge sen. Väldigt kul!

Imorgon ska DC få jobba på lite, men jag vet inte om det blir ute eller inne. Det beror huvudsakligen på hur tidigt jag orkar pallra mig upp ur min varma, sköna säng! Det blir till att gå och sova tidigt idag, för jag är verkligen supertrött. Dessutom är jag fruktansvärt hungrig, men det är ju lättare att lösa! :)

Igår var jag och DC ute på en ridtur med Tina och Dixie.

Det var så kallt att luften glittrade, helt otroligt vackert! Vi skrittade en ordentlig runda och travade ett varv på rundbanan. DC fick ha både sitt Back-On-Track-skrittäcke och ett fleecetäcke på sig.

Min familj har varit i fjällen och åkt skidor på sportloven så länge jag kan minnas. När vi satt och red igår kom jag att tänka på att jag alltid har funderat över hur det skulle vara att ta med hästen till fjällen och rida runt i pisterna. Perfekt underlag, perfekt väder och perfekta klätterbackar!

De ridvägar vi har nu är faktiskt så nära pister man kan komma. Visst, de är inte manchesterrandiga, men bra nära när de har sladdats! Jag frös ordentligt om tårna när vi kom tillbaka, men det gjorde verkligen ingenting.

Utsikt över fjället (egentligen travbanan)

”Pisten”

Bild från en annan dag :)

Idag blir det ett pass i ridhuset, jag är väldigt nyfiken på hur DC kommer att gå med tanke på hur fin hans känts ute de senaste dagarna!

…när det är 18 minusgrader på morgonen och jag knappt vill gå utanför dörren. Det är sådana dagar då jag är väldigt glad över mina Uhip-kläder.

Att kunna klä på sig helt vanliga kläder för att rida, och sedan bara knäppa på en varm täckkjol är så grymt smidigt! Istället för att behöva krångla med 5 lager underställsbyxor som töjer ut knäna på ridbyxorna, eller klumpiga täckbyxor som varken får plats i eller utanpå stövlarna.

Jacka och ridtäckkjol, Arctic-modellen.

Igår blev det en kort morgonridtur med DC. Vi red ut och han gick helt utan sällskap hemifrån stallet för första gången på väldigt, väldigt länge.

Chichi var nog ganska nöjd med att slippa vara sällskapsdam – senaste gången hon följde med var det en aaaning tjockt med snö för en liten vovve.

DC tycker inte om att gå ensam ifrån sina vänner, men igår var han väldigt positivt inställd till att gå själv med matte på ridtur! Jag är stolt över att han var glad att följa med mig ut och ha kul trots att hans bästa hästkompis stod och tittade i hagen vi måste rida förbi på väg till skogen.

Denna roliga matchning blev det igår – turkos kjol, ”röd” häst och neongrönt plastträns! Jag hade lite bråttom och ville använda ett träns som jag bara kunde slänga in i skåpet sedan :)

Nu har jag hunnit stoppa i mig frukost medan jag skrev det här, så iväg till stallet och på med varmare täcke på DC!

Louise kommenterade inlägget Happy Feet för några dagar sedan och ville gärna se bilder på DCs nya ”vinterdäck”!

Jag har haft lite mycket senaste dagarna med uppkörning, jobb och allt vad det är, men här kommer äntligen bilden :)

Framhov :)

DC har verkligen superbra grepp både i hagen och när vi rider ut, så jag är väldigt nöjd med den här skoningen. Även Nalle hade snowballsulor när han bodde hos mig – han hade ju ringskor fram och fick extrema styltor annars. Nu åker Anja till Strömsholm och skor honom likadant :)

Uteritt står på schemat idag igen!

Som rubriken avslöjar klarade jag lastbilsuppkörningen igår!

Jag och min kära mor åkte hemifrån vid 06.45 för att hinna genom stan innan köerna, då uppkörningen var i Tullinge och jag skulle möta körskoleläraren i Skärholmen klockan 9. Kom fram ca 07.30, så vi satte oss på McDonalds och åt massor av god frukost. Ute var det kolmörkt, men när vi suttit en stund och det ljusnar upp har det plötsligt börjat snöa…!

08.40 ringer körskoleläraren och säger att jag ska skynda mig bort till henne, då vi måste åka en annan väg till Tullinge eftersom en lastbil fastnat i en backe och blockerar vägen. Det kändes ju inte jättekul. Jag har bara kört lastbil 4 gånger och aldrig i snöstorm eller ens på halt väglag.

Vi hoppade in i lastbilen för att åka bort till uppkörningsplatsen. Jag började med att göra ungefär alla fel i växlingen man kan göra på väg ut från parkeringen och körde allmänt uselt första biten på väg till Tullinge.

Stackars mamma hade vår bil och skulle följa med bakom bort så att vi kunde åka hem direkt därifrån istället. Hon undrade såklart hur i h-vete det skulle gå till när jag inte ens kunde köra ut från parkeringen normalt, men lyckades ändå knäppa en bild ;)

På väg ut från körskolans parkering

Vi kom i alla fall fram dit vi skulle och jag repeterade säkerhetskontrollen för mig själv innan vi gick in i väntrummet.

Sedan var det dags att sättas på prov!

Jag fick börja med att göra en fullständig säkerhetskontroll inklusive allt från tryckregulatorn till täthet i bromssystemet och dränering av lufttankarna. Därefter ställde inspektören frågor, jag fick berätta vad jag hade kontrollerat och varför, hur vissa delar av bromssystemet fungerar, vad som är viktigt att tänka på i långa nerförsbackar etc etc.

Körinspektören tyckte att jag var riktigt duktig på funktionsbeskrivning och säkerhetskontroll, så med lite nyvunnet självförtroende styrde jag ut på vägen :)

Det gick inte att ta sig uppför backen ut från förarprovskontoret, så jag fick lyfta upp boggiaxeln för att få mer tryck på drivhjulen och komma upp. Vi körde sedan i ca 45 minuter och pratade bl a om hur man fixar ”vinterdäck” på en häst! (Bild på DCs vinterdäck kommer förresten i eftermiddag då jag fick en kommentar häromdagen med önskemål om det :) )

Vi tog oss tillbaka utan att köra på varken snövallar, gångtrafikanter eller andra fordon och när jag stängt av motorn fick jag veta att jag var godkänd! :D

Grönt!

Mitt C-körkort kommer på posten i slutet av veckan, längtar!

DC var så duktig, duktig, duktig idag!!

Stjärnan!

Åh vad jag är på bra humör nu, svävar på fuxfärgade moln :D

Vi red till ridhuset – DC vände inte en enda gång! Helt otroligt duktigt av honom. Jag hoppade av och gick med honom sista biten över den läskiga bron – ville inte få någon anledning att avsluta med att gnälla på honom när han varit så duktig.

Framme i ridhuset var det lite smått kaos. Bl a var det en hopphäst som rev en oxer med hinderstöd och allt, DC verkade rätt skeptisk till den hästen efter det :) Han koncentrerade sig på mig ändå och gick verkligen supermegabra.

Dessutom var det strålande sol ute och bara allmänt underbart. Happy!

Sol i ögoneeen :)

Igår var det som sagt uterittsdags. Vi skrittade samma slinga som häromdagen, men det gick betydligt lättare igår.

Vi mötte en hel del läskigheter på vägen:

En montétravare som tyvärr började trava innan den var förbi DCs svans – lite panik från DCs sida, men han gick att övertala till att fortsätta.

Sedan blev vi ikappskrittade av en travare med sulky, vars kusk var väldigt hjälpsam och lät DC ta tid på sig att stirra ordentligt. När DC insett att det faktiskt var en helt vanlig häst framför vagnen vågade han skritta bredvid den!

Modiga hästen! ;)

På hemvägen mötte vi Tira, Lillie och tre andra hästar. Trots att de red iväg i samlad trupp åt ett annat håll följde DC snällt med mig hem. Vi travade längs med sjön – inga skridskoåkare idag heller – och galopperade uppför vår härliga backe.

Den backen är helt super för att bygga upp styrkan i bakdelen! Lång, seg och med lagom lutning – faktiskt den bästa klätterbacken jag någonsin haft i närheten av någon av mina hästar:)

Idag ska vi rida till ridhuset och köra ett pass där, hoppas på att DC känns minst lika fin som senast!

En skritttur i skogen är vad som står på DCs schema idag. Om det är bra underlag ska han få jobba lite i trav också, han vilade igår och kommer säkert vilja röra på sig!

Som ni ser borde jag egentligen ta fram saxen och snygga till DCs man lite…

Jag ska dessutom ut och springa en runda utan DC. Hoppas att vägarna är sandade efter senaste snön.. Det får ta och bli vår snart tycker jag!

Lite lastbilsteori måste hinnas med också – teoriprovet är ju avklarat men jag kan få massa frågor om lastbilens funktioner på uppkörningen. Därför känns det som en bra idé att läsa på det lite. Uppkörningen är förresten på tisdag och jag blir rätt nervös av att tänka på det..!

Idag har vi trotsat snövädret. DC hade en skotid hos Roger på Mälarkliniken klockan 11 och med tanke på vädret var vi verkligen tvungna att ta oss dit – DC har bara haft traktbroddar hittills. Det har funkat bra i djupsnön, men nu när det oväxlande snöar och smälter behöver han skarpare utrustning.

Det blev heltäckande snowballsulor på framhovarna, snowgrips bak och fyrbroddat runt om. Nu är det bara att hålla tummarna för att han inte trampar sig, pepparpeppar, men hellre ett skrapsår än en häst som går ner i split på isen.

På vägen hem åkte vi till ridhuset och red ett kort men ganska intensivt pass – intensivt i förhållande till den form DC är i nu alltså. Därifrån skrittade vi hem till stallet – samma slinga som häromdagen, men nu med ett stadigt grepp i marken och utan några skridskoåkare i sikte.

Även i uppförsbacken hade DC superbra grepp och ville helst trava

DC har varit otroligt duktig de två senaste dagarna! Vi håller på med igångsättningen för fullt.

Jag får verkligen hålla i mig för att inte gå för fort fram, för han känns superfräsch och vill bara jobba, jobba, jobba!

Egentligen är det inte så konstigt att han är på hugget, för han är ändå i ganska bra kondition vid det här laget. Han har ju inte stått helt stilla under konvalecensen mer än de första dagarna på Ultuna – sedan har det varit promenader i mängder. Jag har dessutom motionerat honom i alla gångarter i över en och en halv månad.

Hagen gör sitt för konditionen – särskilt när man har en lekkompis

I förrgår tog vi transporten till ridhuset och red där. Sedan skrittade vi hem, som en del av DCs ”våga-vara-ensam-med-matte-i-skogen-utan-att-vilja-springa-hem-till-mina-kompisar-när-jag-ser-något-läskigt-träning” ;)

Det finns en sjö vid slingan där vi skrittade hem. Ni kan ju föreställa er DCs min när han fick se en långfärdsskridskoåkare för första gången! Han puls steg i rasade fart, han spärrade upp ögonen och darrade. Efter några sekunders betänketid hoppade han 180 grader och tänkte ta sig därifrån, men han lyssnade faktiskt när jag vände tillbaka honom och när han hade fått stirra en halv minut till i lugn och ro gick han försiktigt vidare. Då kan vi checka av en till sak på listan över potentiellt farliga grejer som DC övervunnit :)

Igår var jag inne på Ridsportförbundets hemsida och tittade igenom listan över gällande dressyrprogram. Två program är uppdaterade och nya för 2013 – LA:3 och Lagtävlansprogram för ponnyallsvenskan.

Just ponnyallsvenskeprogrammet har ju jag och DC inte så stor användning för :)

Grållen och lilla jag tränar program :)

LA:3 däremot var ett program jag verkligen gillade och gärna hade haft kvar precis som det var. Sen kan jag i och för sig tycka att det var lite för lätt i jämförelse med LA:2 och LA:4. Det nya programmet passar in bättre i svårighetsgrad och verkar dessutom vara ett superroligt program att rida med ganska annorlunda vägar. Den största skillnaden ligger nog ändå i koefficienterna för allmänna intrycket – spännande! Jag hade dock velat ha kvar det gamla också.

Om det hade varit jag som uppdaterade dressyrprogrammen hade det sett ut så här istället! :)

• LA:0 2013 – gamla LA:3 2003, omdöpt men oförändrat
• LA:1 2007
• LA:2 2013 – samma program som tidigare, men flyttat till 20*60-bana
• LA:3 2013 – nytt program
• LA:4 2008

Nu sitter jag och väntar på att köra min tredje lastbilslektion. Den här gången på en ny körskola med en ny körlärare eftersom jag inte kunde få tag i någon uppkörningstid ”på rätt sida av stan” före den 19:e januari.

Det innebär förstås ny lastbil, dessutom är den tydligen betydligt krångligare än den jag kört tidigare. Växellådan är mer komplicerad, men jag hoppas att det ska gå bra ändå. Särskilt med tanke på att jag knappast hinner köra någon fler lektion innan uppkörningen… Så lite nervös är jag allt!

Efter lektionen blir det troligen lite soffmys med vovven :)

När jag var inne och tittade på www.riders4helmets.com blev jag så chockad när jag hittade mig själv och Nalle på förstasidan!

På förstasidan, http://www.riders4helmets.com

Riders4helmets, som är en världsomspännande organisation som arbetar för att fler ryttare ska använda hjälm, har valt mig och Nalle som bild till sin årskrönika. Helt otroligt kul tycker jag! Bilden är från min och Nalles första start i Intermediaire I.

I krönikan är mitt hjälmbeslut en februarinyhet. En av januarinyheterna var att Charlotte Dujardin tävlade med hjälm i World Dressage Masters i Wellington.

Hela Årskrönikan finns här!