Min Facebook-status klockan 23.51 den 31 december 2014. ”Det nya året ska bli det mest fantastiska, häftiga och minnesvärda hittills – och JA, det är definitivt lika sant som alla andra nyår!” Faktum är att det blev betydligt mer sant än det någonsin varit tidigare. År 2015 har varit helt outstanding för mig och när jag nu ser tillbaka på det inser jag att år 2016 har gigantiska skor att fylla!

Det började just på Nyårsafton, med en liten silverbricka runt foten på ett champagneglas. Ena sidan hade orden ”Take It” ingraverade, på andra sidan stod det ”Leave It”. Jag vände upp ”Take It”-sidan och bestämde att det skulle bli mitt motto för 2015 – att alltid ”Take It”. Det är det första nyårslöfte jag lyckats hålla ett helt år – att ta varenda chans, tillfälle och möjlighet som kommit i min väg. Jag har sagt Ja till det mesta – utbildningar, resor, äventyr, hästar, you name it. Nu är det inte mycket kvar av året och man kan lugnt säga att jag fått känna att jag lever, men jag kan också blicka tillbaka på tolv fantastiska månader.

Januari

Tillbaka från praktiken i Tyskland – underbart att packa upp väskorna hemma på Flyinge Kungsgård 1811. Ny termin innebär ny hästfördelning, och jag fick både nya och gamla bekantskaper i mitt team. Dressyrhästarna Laurie’s Gift, Don Perignon och Baresco, plus hopphästarna Can Can, Windjammer och Rivage W.

Jag skaffade även en skimmel, närmare bestämt en silvermetallic Toyota Corolla.

En riktig höjdpunkt i januari var att jag fick ett stipendium på 10.000:-  ur Anders Ericssons Minnesfond från Hushållningssällskapet Skåne.  Kan det bli bättre än ära och pengar? Skulle vara kaffe och sömn då…

Februari

Vi trotsade Skåne-vintern genom att hoppa inomhusterräng med Janne Jönsson, och jag fick mitt fälttävlanskort påskrivet!

Fina Windjammer och Rivage W lämnade mig för nya uppdrag. De andra fyra – Larry, Baresco, Can Can och Don P – stannade hos mig och teamet utökades med inte mindre än fyra nya hästar! Lord Lexington (som kaaaanske, kaaaanske skulle lyckas kvala till Breeders) och Xanté (som snabbast möjligt skulle ta sig igenom kvalen med mig upp till S:t Georges) gjorde entré tillsammans med sötaste och enda stoet Samsara, samt Tristan som jag kände sedan året innan hos Olof.

Ibland var vi sociala även utanför stallet, bland annat arrangerades det Maskeradbal på Flyinge. Andrea och Emma-Maria kom tillbaka från sina praktiker i slutet av månaden och det blev lite mindre ensamt med tre beridarelever i klassen hemma istället för bara jag.

Månadens absoluta höjdpunkt var Gothenburg Horseshow, dit jag åkte tillsammans med Bosse, Olof m fl för att hjälpa till med Flyinges shownummer – frihetsdressyr, tömkörning och uppsutten á la celle visades upp. Dagarna i Göteborg blev lite adderad lyx i en ryttares skitiga tillvaro. Eller som Olof uttryckte det: ”Inte varje dag man checkar in på 4-stjärnigt hotell i ridbyxor!”

Mars

Tävlingssäsongen drog igång på allvar.

Det var lite körigt, men alldeles underbart att ha fem hästar på dressyrtävling samma helg. Don P debuterade LA:4 i Hässleholm och gnäggade sig igenom programmet, men fick röd rosett. I MsvC:1 stod jag för tre av klassens 16 starter, med Samsara, Lord Lexington och Tristan. Alla gjorde väl godkända rundor och Samsara fick en röd rosett även hon.

Helgens hjälte var lilla Baresco som i ensamt majestät åkte till Eslöv för att sätta sin hov på en dressyrtävling för allra första gången. Älskade, knasiga Baresco som är ganska liten inuti fick 59,091% i sin LB:3 och jag var helnöjd med det. Helt enkelt därför att han gick dit jag ville i den gångart jag bad om, utan att skygga för blommor, domare, eller flyga iväg åt några andra håll.

Sedan var det dags för mig att sätta min hov(?) på en hopptävling för första gången. Can Can styrde upp situationen, jag hängde med som passagerare och vi dubbelnollade debuten på 100 cm i Trolleholm.

I slutet av månaden var det dags för första tävlingen med Xanté, vi red MsvC:1 på 70,42% och han fick en blågul rosett och viktigast av allt en påse hästgodis i pris!

April

Stackars alla andra som skulle ha påsklov! På Påskaftonen lastade vi våra fina dressyrhästar för en heldag på Sydslätten. Vi upptäckte till vår stora glädje att Ica var sponsor och räknade snabbt ut att här skulle beridareleverna ha chans på påskgodis. Vår kaxiga ambition blev att ta med så många Påskägg som möjligt hem.

Samsara gjorde en kanonrunda i MsvC:1 och fick precis under 69%. Hon fick dock spö av sista startande. Just den här gången gjorde det inget, för det var brorsan Xanté som tog den blågula med drygt 70%! Andrea och Emma-Maria var 1:a resp 3:a i LA och därmed fick vi tre påskägg med oss hem!

Resten av påsken tillbringade vi i Helsingborg med en lastbil full av hoppehästar. Mina hoppkollegor kom med bästa tipsen på framridningen: Ta inte den första distansen för det kommer alltid en bättre, och hjälper inte det så SSIK! Sitt still invänta katastrof! Men efter tre dagars tävlingar i dressyr och hoppning kunde vi räkna ihop totalt elva rosetter samt nio felfria hopprundor. Trötta och glada.

International Dressage Trainers Club var på Flyinge-besök och vi på BP fick rida på clinicen som Bosse Jenå och Maria Gretzer höll. Temat var ”Crosstraining for young horses”.

Xanté var min mest aktiva tävlingshäst i april – han började månaden på MsvC och gick via en seger på 72,39% i MsvB:4 till att ta en röd rosett på vår första gemensamma Prix S:t Georges.

 Maj

I början av maj åkte vår lilla klass på äventyr med vår mentor Ancan. Närmare bestämt till Bollerup för att provrida 4-åringar och se 3-åringar löshoppas. Bland annat red jag en superfin 4-åring som faktiskt kom till Flyinge några veckor senare och som jag hade mycket roligt med. Under utflykten erbjöd Ancan oss ackrediteringar till Global Champions Tour i Hamburg, och Andrea och jag var snabba att tacka ja!

Så blev det ännu ett äventyr i form av en roadtrip till Tyskland! 52 mil ner, GP-klasser, Derby-klasser, ryttarfest, sightseeing i Hamburg på jakt efter Starbucks, och 52 mil upp igen – allt inom loppet av 36 timmar.

Maj var dessutom månaden då jag blev tillfrågad om att blogga för Tidningen Ridsport. Helt i linjen med mitt motto för året blev svaret såklart Ja!

Bloggen var inte det enda skrivandet, utan maj var en enda stor hög av inlämningsuppgifter. Vi hann ändå rida massor, från tidig morgon till sen kväll, oftast i strålande sol på Kastanjegården. Jag och Andrea ställde upp i ”Flyinge Funny Dress Kür”, och slutade på delad silverplats med söta Hera och coola Xanté.

 

Vi hade flera hopptävlingar på Flyinge, och jag debuterade 120 cm med både Can Can och Rivage W.

Juni

Juni började med ett glatt besked – jag kom in på C-tränarutbildningen!! Och tackade förstås Ja, visst 17 skulle det gå att göra den samtidigt som BP.

Baresco m fl gick ut tidigt på bete, och sedan ägnade jag större delen av juni åt att sätta ihop en Kür åt mig och Xanté! Den tilltänkta Breeders-hästen Lexington kom över sin scenskräck för utebanor och kvalade till MsvA.

Under midsommarhelgen tävlade vi fyra dagar på raken – hoppning i Lund ggr två, dressyr i Everlöv ggr två. Xanté och jag red vår Intermédiaire I-Kür och fick 67,12%!

Juli – Augusti

Båstad Horse Show blev sista tävlingen före sommarlovet! Lexington och jag fick lifta med Olof dit, och vi var snubblande nära att ta ett Breeders-kval, men det räckte inte helt och Lordi fick sommarlov.

Läsårets sista vecka tillbringade vi i Falsterbo från morgon till kväll i fem dagar. Vi hängde med Bosse på dressyrframridningen och gick hoppbanor med Maria G och Henrik von Eckermann.

Sommarlovet innebar många resor för min del, trots att jag bara var borta från Flyinge i tre veckor. Jag var i Grekland med min kusin, hälsade på en kompis i Wales och hann även se lite av England, åkte uppåt i Sverige för att hälsa på min gamla ponny och västerut för att hälsa på min kära Nalle.

 Tillbaka på Flyinge redan den 6:e augusti för att tjuvstarta lite med Lord Lexington. När skolan började den 25:e fick vi fem nya Beridar-ettor!

September

Äntligen satte Lexington och jag vårt efterlängtade Breederskval! Det blev en riktig rysare, då vi var i Laholm på läskiga utebanan där han var så spooky i april. Dessutom började ritten med att jag trodde mig bli avblåst i första travökningen – men det var på banan bredvid och min avsaktning blev en felridning.

Lyckan var total och den sista september startade Lord Lexington och jag i 7-årschampionatet!

C-tränarutbildningen hann börja och det blev en resa till Strömsholm där första delen ordnades.

Oktober

Jag passade på att fylla 22 år under Breedersveckan och mina fantastiska stallkamrater ställde till med en riktig överraskningsfest! De är guld.

Nytillskottet i stallet, Hamiltons Fort Knox, fick följa med ut på dressyrtävlingarna. På våra fyra första starter blev det tre stycken blå-gula på 70-72% och kvalen till MsvB färdiga. Han är fantastisk!

Xanté och jag red Skånemästerskapen – mitt första DM som senior. Nytt personbästa i Intermédiaire I för oss båda. Olof blev välförtjänt Skånemästare med Valentino!

November

Det har nog aldrig hänt förut att jag räknat november som årets bästa månad! Men nu lyfte mina skolhästar till oanade höjder och allt gick som på räls!

Fort Knox debuterade MsvB med 65,58% och 7:or på bytena. Vi hade hoppexamen och jag fick högsta betyg!

Sen var det dags för bästa veckan någonsin. Helsingborgs nationella dressyrtävlingar – Bosse coachade på framridningen och Xanté och jag gjorde personbästa i både Intermédiaire I och S:t Georges!

 Direkt därefter började Flyinge Indoor. Jag och Can Can var fyra ynka hundradelar från placering i 115 cm efter att jag gjort en lite för dressyraktig hörnpassering i omhoppningen. Sedan var det dags för min debut i nationell hoppning! Vi hoppade 120 cm, dubbelnolla även i den! Underbara Can Can, en sådan hjälte.

På fredagen var det dags för Flyinge Show och jag gjorde en tandem-uppvisning med Xanté och Lord Lexington. Spotlights, dunkande musik och 1500 pers på läktaren – bland det i särklass häftigaste jag varit med om.

December

Vi Beridartvåor firade första advent i Malmö med sju hästar i lastbilen – bland annat Fort Knox som jag hopptävlade för första gången. Han fick en rosett för sin felfria runda i avd B. De andra hade också med sig rosetter hem och vi hängde dem i vår fina julgran i stallet.

Vi trodde att vi skulle hinna julpynta massor i stallet utöver det, men återigen drunknade vi nästan i teoriuppgifter som vi kanske skjutit upp lite…

Jag gjorde mina sista tävlingsritter på Lexington och Xanté, i Skabersjö. Båda var fantastiska i S:t Georges, Lexington skrällde till med 64,561% och slog sitt hästbästa med 3,38%. Han låg på 3:e-plats tills Xanté med sina 66,096% puttade ut honom. Xanté tog därmed sin hittills högsta placering i PSG och var 0,5 poäng per domare från seger.

I slutet av december var det dressyrexamen för Kerstin André. Jag red Xanté, Fort Knox och Larry, och betygen kunde inte ha blivit bättre. Jag har lärt mig så otroligt mycket under det här året. Superlärare, superhästar och framförallt enorma mängder ridning, det gör skillnad.

Julveckan tillbringade vi på Flyinge med stalltjänst. Så här blev årets julkort!

Innan jag avslutar vill jag passa på att tacka alla som på något sätt varit inblandade i det här otroliga året. Ingen nämnd och ingen glömd, men alla lika betydelsefulla. Tack!!

Så nu ska vi se om år 2016 kan fylla de där jätteskorna. Jag säger samma sak igen: ”Det nya året ska bli det mest fantastiska, häftiga och minnesvärda hittills – och JA, det är definitivt lika sant som alla andra nyår!”

Och jag ska fortsätta ”Take It”. Kan rekommendera det starkt! :)