Månadsarkiv: juni 2014

Innan jag åkte tillbaka hit till Skåne passade vi på att fota Kickis fina lilla Mejram för försäljningsbilder. Bjuder på några smakprov nedan. Hör av dig om du eller någon du känner är intresserad av en riktigt trevlig kompis (ca 160 cm hög)

OBS! Ryttaren är 1.80

Mejram f 2006

e. Medecis u. Pep’n Chilli ue. Diaghlyphard

Söta Mejram älskar att bli kliad och klappad och är överlag en häst som tycker väldigt mycket om att ha det mysigt. I hagen ser man oftast Mejram ligga raklång och sola sig på en bädd av hösilage. Även i boxen gillar hon att ligga och mysa, inte så sällan när jag har tänkt att rida. Hon har inga problem med att bli borstad och tränsad liggande för att sedan resa sig lagom till sadlingen. När vi sedan rider iväg märks det att hon är utvilad och redo att jobba.

Mejram är alltid samarbetsvillig och vill verkligen förstå sin uppgift, så hon är trevlig att rida varje dag!

Jag lovade att presentera snyggingen när jag slapp blogga från mobilen. Min pappa är grym på elektronik, så nu har jag faktiskt fått med mig ett hopplock av diverse fungerande datordelar tillbaka till Flyinge ;)

Trots min och snyggskimmelns hittills ganska kortvariga bekantskap hann vi, innan vi lämnade Uppland, med en sväng till Strömsholm och träning för Lussan.

Utanför ”Vita ridhuset”. Om man vet att jag är 1.80 förstår man att han är en hyfsat stor pålle ;)

Didde är född 2002 e. D-Day – Rex.

176 cm vilket faktiskt är en cm lägre än DC, men Didde är mycket mer massa trots att han även är kortare.

Han är så välriden och lyhörd att det ändå känns som att rida en betydligt mindre häst.

Han var svart när han var liten och har blekts av med åren till den härliga skimmel han är nu, med gråskimrande man (och övre delen av svansen). Jag skulle tro att han är i princip vit, som pappa D-Day, inom ca 2 år.

Didde är inte min egen, utan jag har den stora lyckan att få låna honom. Jag är så tacksam att jag fått det förtroendet!

Vår plan för den närmaste tiden är att lära känna varandra ordentligt och att i lugn och ro bygga upp styrka och kondition med hjälp av de härliga omgivningarna kring Västergård/Gårdala och så småningom även nere på Flyinges galoppbana.

Didde är sagolikt snäll och arbetsvillig, extremt ridbar och vad jag hittills märkt totalt utan ”D-Day-humör”. (Ska nog roa mig med att göra en seriös härstamningsanalys på honom.)

Hans personlighet är lite som hunden i de där FB-delningarna av ”Dog vs Cat” – Oh, that’s my favorite thing!!! om det allra mesta :)

Några av våra första gemensamma steg

Behövs inget skrammel för att få bilder med öronen framåt.

Oemotståndligt på skimmel, eller hur!? Råkade få med mig det från My One när jag var i Stockholm.

Vår första lilla utflykt i Skåne!

Midsommar firades såklart i stallet tillsammans med alla pållar och mina härliga kollegor!

Vi jobbade på som vanligt under dagen och red ett helt gäng hästar. De flesta gick fint, men en tyckte att han skulle bjuda på en rodeo av värsta sorten. Jag är fortfarande väldigt, väldigt förvånad över att jag höll mig kvar på ryggen. Det är spännande med unghästar, ingen dag är den andra lik.. ;)

När vi var klara för dagen satte vi oss ute och band midsommarkransar åt oss och hästarna. Didde, Max (Alex häst) och Lillan (Unnis häst) var till en början något skeptiska men blev desto nöjdare när de fick smaka på sina utsmyckningar!

På kvällen åt vi middag hemma på Flyingegården. Vi var faktiskt väldigt ambitiösa och gjorde ett komplett midsommarbord med sill, ägg, lax och hela köret. Jag bakade en jordgubbstårta också, så himla gott!

En väldigt bra midsommar för min del! Förra året var jag i Turkiet över denna helg, tur att jag nu kompenserade med att fira både i onsdags och igår!

Idag har vi haft det lugnt, Olof har tävlat och många hästar har vilat. Jag red en unghäst, hängde på en och red ut en häst. Inte så ansträngande vilket var skönt eftersom jag är supertrött. Efter jobbet krävdes det nästan en timmes paus inklusive kaffedrickande med Alex i sadelkammaren innan vi orkade resa på oss för att rida Didde och Max.

Det blev ett väldigt bra och koncentrerat pass på Didde så kaffepausen gjorde nog susen. Sen är ju han ett energiknippe också och man blir pigg bara av att vara i närheten av honom!

Den andra arbetsdagen övergick efter lunch i ett besök på Royne Zettermans och Sofia Farmans anläggning Magic Park, utanför Hässleholm. En väldigt funktionell och genomtänkt anläggning med många smarta lösningar för att göra det mer lättarbetat.

Träd inne på gräsbanan, lite ovanligt!

Gigantisk fibersandbana

Den egenanlagda sjön Echo Lake

Efter den måttligt ansträngande dagen blev det ett besök hos fina hästen som verkar trivas bra på Gårdala.
Och så iväg på ett lite för tidigt midsommarfirande hos Molly, som idag åker till Tyskland för att jobba. Det var hur trevligt som helst, med en blandning av både hästfolk och vanliga människor ;)

Jag blev kvar där och körde hem nu på morgonen, för idag är jag faktiskt ledig (vi jobbar på ett rullande schema). Så till helgen blir det jobb igen. Idag tänkte jag sysselsätta mig med en ridtur ner till andra sidan ån och låta Didde spana in själva Flyinge Kungsgård.

Jag fick frågan i en bloggkommentar om att berätta lite mer om Beridarprogrammet.

HÄR är all info på Flyinges hemsida om vad Beridarprogrammet innebär, både behörighetskrav, antagningsprov och innehåll under de två åren.

BP är ett Yrkeshögskoleprogram som är relativt nytt i Sverige. Numera är det 2 år (400 YH-poäng). När det var nytt hösten 2011 var det en helt ouppnåelig dröm för mig eftersom kravet på komplementgrenen, i mitt fall hoppning, var 130 cm. Jag kunde inte i min vildaste fantasi föreställa mig hur jag skulle få tag på

1. en häst som hoppade 1.30
2. en hästägare som skulle låta mig försöka…

Förra året öppnade sig möjligheten! Kravet på min huvudgren dressyr var fortfarande tävlingsmeriter i minst MsvA/Prix S:t Georges (som jag har med Nalle), men hoppkravet var sänkt till 120 cm och det gick att lösa ;)

Jag blev då en av 11 behöriga till antagningsprovet och gjorde en godkänd dressyr med DC, men lyckades inte hoppa tillräckligt bra med Flyinges skolhästar för att få en av de åtråvärda platserna.

Under året på Unghästprogrammet har Astrid och Ancan kämpat med att lära mig hoppa och det har förbättrats så pass att jag äntligen lyckades!! Nu var vi 14 stycken behöriga på antagningsprovet och 5 av oss kom in :)

Innan jag åkte upp till Stockholm på semester flyttade jag alla mina grejer till Flyingegården som ligger mycket närmare OJ Sporthorses där jag jobbar än Flyinge Kungsgård där jag bodde under terminerna. Didde är nu installerad i sin box på Gårdala. Resan igår gick otroligt smidigt. Snäll stillastående häst, trevligt sällskap och idealiskt åka bil-väder!

Ridhuset på Västergård (bild från OJ Sporthorses)

Jag började jobba ”som vanligt” i morse kl. 07:00. Jätteskönt att starta dagen med att ge Didde frukost och släppa ut honom i hagen och se att han var lugn och nöjd. Sedan har det rullat på, jag red ett par hästar på förmiddagen, passade på att handla under lunchen och jobbade vidare på eftermiddagen. När jag var klar på jobbet skrittade jag ut Didde en mysig runda mellan åkrarna.

Vindkraftverk i sikte kanske?!

En väldigt lugn dag med andra ord, men jag är ändå helt slut. Det är konstigt det där med att vakna på ett ställe ena morgonen och gå och lägga sig på ett annat på kvällen. Det är ju ”bara” 65 mil emellan, men det är verkligen som att ha två helt olika världar. Jag är i alla fall väldigt nöjd med att ha två så bra världar att hoppa emellan, omväxling förnöjer ju ;)

Dryga två härliga lediga veckor i Stockholm är över och det är dags att styra söderut igen. Den här gången åker jag inte ensam utan tillsammans med underbara Didde och Håkan som lämnar sin vackra, duktiga skimmel hos mig på Flyinge.

Min ledighet, då jag faktiskt tagit lite bloggsemester, har bland mycket annat bjudit på:

• Skärgårdsnostalgi – mina föräldrar tog med mig till Kabyssen på Waxholms Hotel första kvällen hemma och det var sååå härligt med ångbåtar och fiskgryta på ”gamla sommarstamstället”!
• Ett besök på bästa ”Thaibåten” med vänner som inte skulle kunna komma dagen därpå då det var,
• Examensfest – så enormt tacksam och glad för att ha blivit helt otroligt firad av släkt och vänner. Ett ”hästbord” utkristalliserade sig ganska snabbt och växte allteftersom kvällen led; Strömsholmskompisar, SvRF-vänner, Galopptränare, Fodervärdar, Klubbkompisar, Hästägare etc etc.
• En dressyrträning på Strömsholm för Lars Andersson, med 5-årige RS-valacken Let’s Dance!
• Lite fartvind med fullblodsgaloppörerna Cheveyo och Mejram. En omfattande fotografering av Mejram  i vita lindor blev det också, eftersom hon är till salu. Letar du, eller någon du känner, efter en riktigt mysig kompis, tveka inte att höra av dig. Info om Mejram finns under Hästar/Fullbloden.
• En dressyrträning med duktiga, fina Didde för Lussan! (Försöker få den mindre hästintresserade delen av mina vänner (hör och häpna, det finns sådana också!) att fatta att det är ungefär som att få träna för Ingmar Stenmark eller Björn Borg eller att spela med Avicii ;)
• Rockfest med Dregen på takterrass med utsikt över slottet och Skeppsbron.
• Shopping!!
• Solning (även om det inte gett något direkt resultat ;) )
• Allmänt slappande (tog några dagar att vänja sig, får se om jag kommer igång direkt igen nu!)

Sist men inte minst har jag ägnat mig åt att bekanta mig med Didde, min nya fina tränings- och tävlingskompis och dessutom i största allmänhet en fantastiskt härlig individ att tillbringa så mycket ledig tid som möjligt med.

Tisdag morgon kl 07:00 börjar jag på jobbet som beridare hos Olof och Josefine på OJ Sporthorses. Det ska bli enormt kul att återse mina vänner från i våras och att få göra det jag älskar allra mest – försöka att hitta de bästa sidorna hos de hästar jag får sitta upp på.

Men nu är det alltså slut på bloggsemestern också, hoppas att ni har lust att följa mig och Didde m fl i fortsättningen, på nya spännande äventyr!

”Dream big and aim for the moon when setting your goals so that even if you miss you will land among the stars.”

I onsdags kom mailet från Flyinge. Jag är antagen på den 2-åriga Beridarutbildningen!
Vägen hit har varit så krokig att det är svårt att fatta att det är sant att det nu är verklighet!

Jag är så gränslöst tacksam för att Håkan och Anita gjorde det möjligt!!

Camilla Lindelöf som utan att tveka lånade ut sin Quasino förra våren och lärde mig hoppa så pass att jag blev behörig att ens söka Beridarprogrammet – Tack!!

Listan med fantastiska vänner och underbara hästar som hjälpt mig fram hit är oändligt lång! :) Och jag är helt överväldigad och tacksam för alla gratulationer till antagningen! TACK!!

Jag red första gången när jag var 1 år och 9 månader, började på ridskola när jag var 7 och hade min första foderponny när jag var 9. Min första egna ponny fick jag när jag just fyllt 11 år. Det är många år sedan jag insåg att jag inte vill göra något annat än att vara professionell ryttare.

Men, en vinterdag i Skåne, när det snöar horisontellt och blåser så att cykeln nästan trycks ner i diket…

När benen är lilaspräckliga av köldskador och man haltat mellan hagarna med en förmodad stressfraktur i foten…
När det är strömavbrott och vi vattnat 50 hästar för hand, fiskbullarna skrattar från en öde skafferihylla, när mobil nr 2 krossas i stallgolvet och brevbäraren vägrat leverera ens post med nödtelefon…
När man lever en vecka på Ipren efter två luftfärder eller vinglar ut från ridhuset med hjärnskakning…
När meddelandet kommer om att vackraste Q råkat ut för en olycka och avlivats…
En vårdag då 110 mils hoppfull resa slutar med att Drömhästen blir ängel och hoppet om att någonsin komma in på Beridarprogrammet samtidigt släcks…

Då finns bara en sak att ha framför sig:

Ge aldrig, aldrig någonsin upp!

Underbara, glada, snälla, vackra, duktiga Didde som följer med mig till Flyinge!!