Månadsarkiv: november 2012

Som vanligt vid den här tiden varje år är jag på väg in till Globen. SIHS hela helgen, hoppas på fantastiska dressyruppvisningar och att träffa många fina vänner!

Idag är jag i Globen hela dagen eftersom jag blivit inbjuden till premiärföreställningen ikväll, men imorgon och på söndag är det bara dressyr som gäller!

Så, vilka träffar jag där? :)

DC är utan matte idag och passar på att träna diagonalslutor! ;)

Ídag passerade vi ännu en milstolpe i DCs konvalecens! Han har fått gå ut tillsammans med Ängel i en större hage.

Det är otroligt viktigt för mig att DC får ”vara häst”. Han ska gå i en riktig hage, med sällskap – det har jag lovat honom.

Det har varit väldigt frustrerande för mig att han har tvingats stå instängd efter operationen, men äntligen får jag en ny chans att uppfylla mitt löfte till DC.

Så här skrev jag på bloggen den 11 september, när DC hade gått omkull i hagen:

”Självklart funderar jag på hur smart det är att ha sin tävlingshäst ute och leka med kompisar i en stor hage med skogspartier, men hur jag än vrider och vänder på det har jag valt rätt! DC måste få vara ute länge på dagarna, röra på sig ordentligt på  stora ytor och ha vänner att umgås med annars funkar han inte som ridhäst överhuvudtaget.

Så deppig som han var när han pga elproblem i vintras stod ensam i en hingsthage och dessutom inte hade någon boxgranne vill jag aldrig mer se honom.

Så uppgiven och besviken på mig som inte hann med honom ordentligt, som han var innan vi flyttade hem honom till Brännskogen ska han aldrig mer få bli.”

Så här glad var DC idag!

Igår longerade jag DC på travbanan. Först i skritt och trav i vanlig ordning, han såg supertrevlig ut! Så bestämde jag mig för att be honom att galoppera, för första gången på 11 veckor och 1 dag. (Han gick ju omkull i hagen 10 september…).

Jag förväntade mig en totalexplosion med fyrsprång och bockar, men DC uppförde sig helt fantastiskt bra! Han fick smyga igång i galopp försiktigt i vänster varv, galoppera ett drygt varv och sedan bryta av. Så gjorde vi samma sak åt andra hållet, där blev det någon bock och lite högt tempo först, men sedan lugnade han sig.

DC 10 september – senaste gången han fick galoppera. Vi lekte lite med trampet också :)

Jag minns så otroligt väl när vi hämtade hem DC efter operationen. Jag ledde honom genom gångarna på Ultuna, från hans box, förbi röntgen och nedför stora löpargången.

Vi gick så extremt långsamt, för magens och sårets skull.

Det var ungefär samma tempo som luciatågen i lågstadiet :(

Då trodde jag knappt att det skulle komma en dag då han fick springa igen. Igår var den dagen!

Min helg har varit väldigt annorlunda mot vad den brukar vara. Jag vet inte när jag senast var så lite i stallet under en helg. Jag har ”bara” haft DC att ta hand om och ingen annan som skulle ridas.

Jag har istället tillbringat nästan hela lördagen och söndagen hemma. Vi har börjat julpynta och jag och pappa har byggt ett bidrag till en pepparkakshus-arktitekttävling.
Temat var ”Alla kan vara med – din snilleblixt för en bättre stad”. Vi byggde en tunnelbanestation anpassad för alla människor, såväl blinda som rullstolsbunrna och barn.

Pepparkaks-Tunnelbana! :)

Pepparkakshusbak med snnorlunda konstruktioner är en familjetradition som vi haft sedan innan jag föddes. Men det här var faktiskt första gången vi gjorde ett tävlingsbidrag. Riktigt kul var det!

Det har varit skönt att sitta hemma och pyssla hela helgen, men nu längtar jag till min pålle! Jag ska åka till stallet precis nu tänkte jag. En promenad och lite longering står på schemat idag!

Kicki och jag kommit överens om att julpynta galet! Vi har så högt i tak i stallet att vi kan ha massor av fint utan att riskera att hästarna får i sig något farligt!

Ljusslinga med blå stjärnor, massor av granris med kulor (självklart inte glas!) och glitter blir det.

DC får sitt namn i kristyr på pepparkakor som jag tänkte sätta på den delen av plakett-tavlan som vi inte lyckats fylla på den här sjuka hösten…

Resten av de fyra paketen med pepparkaksdeg har jag bakat ut till ett bidrag till en tävling. Återkommer med bild!

Dagens stall/ridjobb bestod av en demotur med Ängel för en eventuell medryttare. Jag red först och sedan fick hon prova på ”dressyrbanan”.

DC och jag tog en rask promenad till travbanans början och hem igen. Hans nya hage är perfekt på flera sätt – dels är den väldigt torr i jämförelse med hans lilla sjukhage, dels ligger den bättre till. Han är mycket mer i händelsernas centrum och har underhållning dels av bilarna som passerar förbi på Frestavägen, dels av rottweilern Algot som sitter på gödselcontainern och ibland gör ett besök i hagen – modig hund…

Jag skyndade mig sedan till Täby och åt lunch med mamma och min kära ”gamla” ridlärare Silvana. Supermysigt! Vi pratade massor om förr i tiden när jag hade hennes busiga lilla russ Ponti, som nu är 23 år!

Ponti och jag på Vätö

Jag hade aldrig trott att det kunde kännas magiskt att galoppera en före detta tävlingstravare…!

Ängel och jag red till ridhuset på Fornboda. Där jobbade vi först som vanligt i trav med skänkelvikningar, övergångar och halter. När gas, broms och sidförande skänkel fungerade ordentligt gav vi oss på galoppen.

Galoppfattningarna fungerar ganska bra nu tycker jag. Vi började galoppera på en stor volt. Jag lyckades få Ängel att galoppera ganska lugnt utan att det blev travblandat. Det är verkligen en hårfin gräns mellan att driva så mycket att hon blir stressad och att driva för lite så att hon tappar takten och bryter av.

På vägen hem skrittade vi förbi en brasa. Ängel brydde sig inte överhuvudtaget – hon var så snäll att jag kunde ta ett kort. Den hästen har ett psyke av stål!

Vi galopperade varv på varv, jag koncentrerade mig på att få henne att följa hela voltspåret och att hitta en jämn takt. Efter kanske 10 varv i höger galopp vågade hon prova att sänka sig framåt neråt och kom på tygeln ett par språng! Så ryckte hon upp huvudet igen för att hålla balansen, men kom snabbt tillbaka i formen och lyckades hålla sig kvar där något varv i taget. Sedan gjorde vi samma sak i vänster varv och nu gick det snabbare för henne att hitta rätt.

Vilken känsla när pusselbitarna ramlade på plats för henne! Helt plötsligt galopperade hon med ryggen och hela kroppen! Sjukt kul!

Igår fick jag leka jockey ;) Kicki serverade galoppörer på löpande band till mig. Lyx att få färdiga hästar att bara tränsa och sitta upp på!

Cheveyo gick ett lite lugnare pass. Han har förstått hur man ska ta stöd på bettet och går i en riktigt trevlig unghästform!

Mejram, Colle och Ellen fick en efter en gå samma vända – två varv på rundbanan och ett varv på slingan. Det märks att det är fullblod jag sitter på när de får springa fort i sista uppförsbacken…! Riktigt roligt!

Jag satt lite löst när Ellen plötsligt tvärstannade från galopp. Hon hörde änderna flaxa runt i sjön vi galopperade förbi och tyckte att det var superläskigt. Tursamt nog red jag med dubbelfattning/korslagda tyglar, så jag fick stöd med tyglarna mot manken när hon nitade och slapp hamna på hennes hals :) Jämfört med min egen pålles påhitt var det förstås piece of cake, haha..

De andra två sprang förbi sjön utan några som helst tveksamheter. Mejram fick möta en hund, men den var mer rädd för henne än vad hon var för den. Många ”naturupplevelser” seanste dagarna tycker jag, med älgar, hundar, änder och allt vad det är!

Ellen trivs bättre i hagen än vid sjön!

Idag har jag ridit Mejram – hon gick på topp och visade upp sina allra bästa sidor! Vi red mycket skolor och började även med bakdelsvändningar för första gången. Det var lite krångligt att vända på stället, verkade Mejram tycka. Hon ansträngde sig ändå verkligen för att förstå vad jag ville och efter några vändningar gjorde hon det riktigt hyfsat! Jag bara älskar när man märker att hästen verkligen försöker!

Colle blev det ett lite kortare pass med eftersom det hunnit bli så pass mörkt. Vi passade på att låta idag bli en relax-dag för honom, med lugn jogging. Imorgon blir det också lite chill – hans matte ska ge honom massage, men sen får han jobba på igen.

Don-knasboll-men-åh-så-fantastisk-när-han-är-på-humör-Cameron var en stjärna idag! Jag longerade honom på breda delen av travbanan, bara väldigt försiktigt i skritt och trav. Han var lugn, koncentrerad, lydig och positiv! (Lugn=bara en repa rejäla brallar)

Dessutom mötte han en travare med sulky utan att få upp pulsen till Vettskrämd-näbbmus-nivå! Vi tog oss t o m hem utan att han var så upprörd att han flög i luften så fort han hörde en bil åka förbi på promenaden tillbaka parallellt med bilvägen.

DC kan när han vågar och vill!

Idag har DC varit på Mälarkliniken och fått nya blanka skor på fötterna. Jag passade på att ställa honom på vågen och blev väldigt glad när jag såg siffrorna på displayen!

Idag den 19 november väger DC 680 kilo!! Senast han stod på en våg var den 11 oktober – då vägde han 612 kilo. Det innebär att han har gått upp nästan 70 kilo på mindre än 6 veckor!

DC 19 november 2012

Så här såg DC ut den 14 oktober, alltså 3 dagar efter att vågen visade 612 kg

Nu kommer viktuppgången såklart inte fortsätta i samma takt. Skulle den göra det så skulle DC väga 748 kilo den 28 december…

Det flyttade in en ny häst på Brännskogen igår. Det är en fullblodsvalack, men det är jag inte 100% på att DC förstod…

Idag tog vi en promenad i riktigt snårig terräng inne i skogen. DC följde mig som en liten hund mellan träden, över stock och sten i en kvart, för att sedan totalexplodera i luften när vi kom ut på grusvägen igen… Så här söt var han i alla fall bland träden :)

Jag var på Fornboda i eftermiddags och höll dressyrträning för Anna och Thestor. De jobbade på riktigt bra trots att det var en hel hoppbana, två hopphästar och två busiga hundar i manegen. Oslagbar miljöträning för en ung dressyrhäst!

På vägen hem åkte jag förbi Ulrika – Uhip alltså – och hämtade mina nya supersnygga sponsorkläder från årets vinterkollektion! Bilder på dem dyker upp snart. Jag kan förresten berätta att Uhip kommer att finnas på plats under Stockholm International Horseshow!

Igår hände det spännande saker i skogen vid vår ridväg. Jag och Ängel var på väg till banan när det plötsligt skuttade 3 stora älgar över grusvägen och in i skogen! Ängel blev inte alltför uppskrämd utan gick med på att fortsätta.

Cheveyo och jag var sedan ute och red tillsammans med Emma på Colle. Tursamt nog slapp lilla Cheveyo träffa älgarna. Han har ju bara varit utanför stallplan några få gånger och hade nog inte uppskattat ett sådant möte. Vi red på slingan genom skogen och galopperade ganska mycket. Ibland ser Cheveyo läskiga saker och då tar det stopp, men när han har tittat på det läskiga fattar han självmant galopp igen och fortsätter. Det tycker jag är en väldigt trevlig egenskap hos honom – han vill framåt!

Mejram och Ellen hade inte samma tur utan fick se älgarna på riktigt nära håll. Vi konstaterade att det var en mamma-älg och två ”små” älgkalvar.

DC var sist för dagen och han fick faktiskt inte ens gå ut från gården. Visst kan man ha otur och träffa älgar i skogen vilken dag som helst, men att gå ut med honom när jag vet att älgarna faktiskt är i närheten känns bara idiotiskt. Så för honom blev det en långtråkig promenad hemma.

I förrgår däremot gick jag och DC bort till banan. Där träffade vi två travare med sulky och allt. Stackars DC blev skräckslagen när de travade rakt emot oss för att sedan vända där banan blir bredare. Han stod med huvudet i vädret, spänd som en stålfjäder. Jag la handen på DCs hals för att försöka lugna honom och kände hans puls slå genom halstäcket och min handflata ända upp i armen. Sedan försvann de igen och han kunde andas ut några sekunder, innan nästa ekipage dök upp.

En skeptisk DC på banan :) Bilden är från mitten av september

Jag tror att det vore nyttigt för DC att stå en hel förmiddag och titta på när travarna tränar, så att han förstår vad det är för några rymdvarelser. Jag får väl ta med mig en påse godis eller två och ett lass hö till DC, så kan vi stå vid sidan av banan tills han är uttråkad och lugn ;)

Igår dök det upp ett mejl från Svenska Ridsportförbundet i min inbox!

Jätteroligt tycker jag, så jag vill tacka så mycket för det!

Självklart tack till Ridsportförbundet, men också till Waxholms Fältrittklubb som nominerade mig till ”Ridsportsstjärna”! Här finns mer information om utmärkelsen :)

Igår var det ju meningen att jag skulle rida Cheveyo, Ellen, ”Colle” och Mejram. Så blev det inte riktigt.

Jag och Colle jobbade på banan när det plötsligt lät som att ett krig bröt ut nere vid sjön. Jägarna på Sköldnora hade tagit sig friheten att lägga in ett sista tillfälle att skjuta fler änder innan vintern, utan att meddela oss i stallen runt omkring. Jag tackar min lyckliga stjärna för att jag var ute med Colle och inte någon annan hispig häst (ingen nämnd och igen glömd…)!

Colle och jg var ganska klara med arbetet för dagen, så för hans del hade det ingen betydelse. Mejram, Ellen och Cheveyo däremot fick alla en oplanerad vilodag.

Cheveyo fick gå idag istället, vilket han gjorde jättebra! Vi skrittade bara eftersom det hade hunnit bli så pass mörkt, men han börjar söka bettet ännu mer och skrittade fint med nosen i lodplan och raska steg! Inte illa för en så sparsamt riden ung häst :)

Imorgon blir det jobb för alla 4. Emma kommer och rider tillsammans med mig, så vi tar två i taget. Jag rider Cheveyo och Emma tar Colle som trygg vägvisare åt bebishästen. Ellen och Mejram får gå tillsammans på ett hårdare arbetspass.

Dessutom ska jag rida Ängel. Det gjorde jag idag också och hon var riktigt fin! Vi tränar på galopp, vilket inte är det lättaste för ett varmblod som gått på travbanan.

Jag har ett koncept som verkar framgångsrikt för henne: Jag börjar med att värma upp som vanligt. Därefter galopp på rundbanan – vi hittar en takt där hästen galopperar istället för att bara sparka ifrån med benen utan att röra sig genom ryggen. Sedan går vi upp till ”dressyrdelen” av banan och rider på en volt. Jag håller mig i samma varv för att göra det okomplicerat för hästen – idag höger. På volten tränar vi galoppfattningar utan att rida några längre sträckor. Nu har vi redan galopptakten igång och det går betydligt lättare  att fatta galopp då än efter att ha travat. Idag blev det fem lyckade galoppfattningar på raken, i rätt galopp och utan slängtrav innan. Det räcker alldeles utmärkt just nu!

I morse var jag ute hos Camilla i Bro, vi red en supermysig uteritt i solen. Väldigt trevligt och tur med vädret, för en gångs skull! På vägen dit åkte jag förbi Jeanna och hämtade en sadel som Camilla skulle prova. Så jag har hunnit vara lite överallt idag!

Den här lilla hästen stod för en superprestation senast jag red henne:

Tröttmössa!

Ellen som låg och slappade när jag kom till stallet var så superduktig under vårt senaste ridpass! De tidigare gångerna jag jobbat med henne har uppenbarligen gett resultat, för nu gick det som på räls! Hon var så eftergiven, mjuk i sidorna, lyhörd och ridbar! Idag ska jag rida henne igen, hoppas att hon känns lika bra!

Även Cheveyo, Mejram och Colle ska jobba!

Cheveyo tränar just nu på att fatta galopp utan att sparka bakut. Han är på bushumör mest hela tiden, men det är egentligen bara bra. Det måste vara lite jävlar anamma i honom eftersom han är så liten, de andra galoppörerna kommer att springa över honom på löpen i vår om han är för mesig :)

Med Colle tänkte jag fokusera på galoppen. Han är lite överbyggd och har en tendens att bli studsig bak när han galopperar. Vi gör mycket övergångar och tempoväxlingar för att få bakbenen mer undersatta och mindre skuttiga.

Mejram som är lite längre fram i dressyrträningen får jobba med öppnor, slutor och skänkelvikningar för att bli smidigare. Planen är att prova på förvänd galopp också, det har jag inte gjort med henne ännu. Är det hyfsat tomt på rundbanan går jag nog ner där med henne och rider långa, flacka serpentiner i galopp. Jag tycker att det är ett väldigt bra sätt att börja med förvänd galopp på, eftersom man inte behöver bryta av utan kan rida samma galopp långa sträckor.

Kicki och jag sliter rejält nu. Vi har tvingats inse att det inte kommer gå att bygga klart den riktiga, stora belysta ridbanan på ett bra tag eftersom tjälen vägrar komma – 30-tonslastbilar med underlag kan inte komma fram :(

Så för att vi ska ha någonstans att sätta igång min lilla vildhäst och för att Kicki själv ska kunna rida mer på sina fullblod måste vi åtminstone ställa iordning det som ska bli Rundcorall/Longervolt. Marken är förberedd, precis som till ridbanan, men här kan vi klara att få ut stenmjöl och underlag med traktor och skottkärra. 22 m i diameter ska den bli och ha stolpar med tre rader rep omkring sig.

Den kommer att bli jättefin tror jag, men framför allt är jag nöjd med att kunna ha min pålle instängd när jag börjar tömköra honom inte alltför länge.

Det första som behövde göras var hur som helst att flytta alla uppdragna staketstolpar och sortera dem i brännbara och återanvändningsbara. Det låter som en enkel match men de satt ihop, ibland 5 och 5. Nästa steg är att fylla igen stolphålen ordentligt.

Det gick ganska snabbt att flytta staketet!

I slutet av veckan kommer underlaget förhoppningsvis, håll tummarna!!!

I DCs hemgångsråd: ”…Boxvila och skritt för hand….. i 3 veckor….Därfter fri motion i liten sjukhage i ytterligare 4 veckor innan gradvis återgång till normalt arbete och normal hagstorlek….”

Igår började äntligen perioden ”gradvis återgång till normalt…”!

DC får gå kvar i sin lilla sjukhage tills det har gått 3 månader efter operationen – det är då man räknar med att buksåret uppnått full hållfasthet. Sjukhagen är ändå ganska stor, och jag kanske ber Kicki att vi gör den lite större. Men DC får vänta med kompisar till slutet av december. Jag vill inte ha något hagrally förrän hans mage är helt läkt!

Gradvis återgång till normalt arbete satte jag däremot igång med igår, om än väääldigt försiktigt.

På vår vanliga promenad var vi inne i skogen och gick en liten stund bland stock och sten. Dessutom testade vi att trava lite – ca 10 sekunder 3 gånger :) Löjligt lite, men det kändes ändå som ett enormt steg framåt..

På promenad!

DC 30 september 2012

DC 14 oktober 2012

DC 27 oktober 2012

DC 11 november 2012

De tre första bilderna är ju en solklar positiv utveckling!

Men jag tycker inte att han ser bättre ut idag än vad han gjorde för drygt 2 veckor sedan. Det är svårt att bedöma rättvist bara på bilder, särskilt eftersom han inte står riktigt likadant.

Jag längtar tills han får börja träna igen så att musklerna kommer tillbaka, de kan ju inte byggas bara genom mat.

Igår kväll var det Segersta Ungdomselitträning. Vi red individuella pass för våra respektive mentorer och hade därefter coaching-samtal. DC fick såklart inte följa med, men Karin var snäll och lånade ut Lumpi till mig så att jag fick vara med och träna ändå :D

Tanken med coaching-samtalen var väl egentligen att vi skulle diskutera nuläge i träningen, mål och tävlingsplaner för 2013 etc. Någon tävlingsplanering för 2013 finns förstås inte på min världskarta just nu, men jag fick istället värdefull hjälp med planen för DCs igångsättning.

Jag tog mig friheten att sno ett foto från Patriks Facebooksida ;)

Träning på Segersta är ju helt klart en bra lördagskväll!

På FEI’s Facebooksida såg jag att årets FEI-awards har delats ut. Vid en närmare titt på FEI’s hemsida visade det sig att priserna delades ut på en gala i Istanbul igår och att en av vinnarna var Courtney King-Dye! Hon vann ”Against All Odds Award 2012”, med motiveringen på bilden nedan.

Från http://www.feiawards.org

Jättekul tycker jag! Courtney King-Dyes olycka och hennes kamp för hjälmanvändande bland ryttare var en av anledningarna till att jag bestämde mig för att aldrig rida utan hjälm. Hon är så värd priset!

Priset för bästa groom gick till Rolf-Göran Bengtssons hästskötare Celia Rijntjes :)

Det är alldeles strax dags för min första lastbilslektion, spännande värre!

Ni som bor runt Danderyd/Täby kanske bör överväga att hålla er inomhus mellan 9.00-10.30… Jag har verkligen ingen aning om hur detta ska gå, men det ska bli väldigt roligt!

Min framtida karriär…? Haha

Efter lektionen ska jag ta en vanlig liten bil till stallet, där är det ridning av Ängel och pyssel med DC som gäller. Jag känner på mig att min pålle är sugen på en riktigt ordentlig rykt idag.