Månadsarkiv: mars 2012

Det här uttrycket är använt i ett annat sammanhang om att när tillräckligt många har samma uppfattning om en sak blir det en sanning. Kanske stämmer det här också…

Igår blev jag uppringd av Svenska Ridsportförbundets medlemstidning Häst & Ryttare och fick göra en telefonintervju. Eftersom jag varit med i lite artiklar och så kring hjälmfrågan så ville man höra vad jag tror om framtiden.

Vilken chans att få vara spådam ;)

Jag svarade att jag förstås tror att det kommer att bli mer och mer vanligt med hjälm även i de klasser där man får ha hatt. Charlotte Dujardin red Grand Prix med hjälm i vintras i WDM i Florida, sedan Lone Jörgenssen och Minna Telde i Göteborg.

Som dagens utnämnda spådam tror jag också att det kommer att bli mer och mer personliga hjälmar. Jag är grymt nöjd med att tävla i min egendesignade, blingiga Samshield. Med en cool och bekväm hjälm är det verkligen ingen uppoffring att skydda huvudet!

Säsongspremiären 2010 (Sigtuna – samma ställe som helgens tävlingar).

Det ska bli grymt spännande att se hur många som har hjälm i ”hattklasserna” under våra nationella tävlingar i helgen…  Jag återkommer förstås med rapport! Under tiden banan var öppen för träning igår såg jag ingen rida utan hjälm…! :)

Startlistorna finns HÄR

När vi kom hem till stallet efter träningen hälsades DC med högljudda pip av högdräktiga Spectra. Undrar vad hon ville egentligen? Skydda sitt ofödda föl?

Ston är inte alltid så lätta att förstå sig på, men rätt intressanta.
Jag hade ett sto för några år sedan, som jag gav munkpepparextraktet Stroppy Mare för att hon inte skulle vara så svängig i humöret och svår att tävla under brunstperioderna. Men numera är det ju dopingvarning på munkpeppar, så jag är nöjd med att ha en valack :)

Och när hon går förbi står pojkarna på rad..

Ett sto som jag kommit extra bra överens med är det irländska hunterstoet Errigal High Flight. Hon är nog det minst stoiga sto jag någonsin råkat på. Jag hjälpte Errigals ägare, som är fälttävlansryttare, och trimmade dressyr på Errigal ungefär en gång i veckan.

Errigal High Flight e Errigal Flight -Exuma**

DC är verkligen en riktig äkta valack utan några som helst hingsttendenser. Han kastrerades nämligen som 1-åring.

Nalle var däremot hingst tills han var över 6 år och har nog aldrig slutat att tro att han är det. Vi var tidigare uppstallade där man födde upp PRE-hästar. Det hände att Nalle fick vara försökskanin att visa upp framför de ston som var lite ”hemliga” med brunsten.

Nalle letar tjejer!

Nu börjar de snart komma, alla små fölisar.  När jag gick i 8:an gjorde jag PRAO på Markebäcks Stuteri i Askersund precis vid den här tiden och fick vara med och ta emot några av årets första föl. Hur mysigt som helst.

Det ska bli väldigt spännande att se vad som kommer från den här tjejen som är dräktig med Shooting Star. Hon själv är e. Krack C-Gribaldi,  diplomsto, selektionssto och AB-premierad!

Jag på Bamora november 2011.
(I en alldeles för liten hoppsadel för mina långa ben, men kolla på henne istället…)

 
Bamoras åring Con d´Amor e. Connaisseur, som f. ö är till salu

Alla foton på Bamora och Con d´Amor: Maria Håkansson

När jag var liten tjatade min mamma om att Pippi Långstrump sa ”Den som är stark måste vara snäll”. Det hon egentligen ville säga var att om man hade förmånen att få rida en egen ponny eller häst och tävla måste man vara extra ödmjuk.

Förutom Pippi-tänket är jag uppväxt med många av Bröderna Grimms sagor. Hoppas att du orkar hela, annars är en kort sammanfattning och sensmoral:

Om man är ödmjuk och jobbar hårt kan man få det mest oväntade – om man är lat och otrevlig går det en illa.

Fru Holle

Det var en änka som hade två döttrar. Den ena var vacker och flitig, den andra var ful och lat. Men änkan tyckte bäst om den fula och lata, för det var hennes egen dotter. Därför fick den andra utföra allt arbete i huset. Om kvällarna måste hon sitta vid brunnen vid stora landsvägen och spinna tills hennes fingrar blödde.

En gång blev spolen blodig och när hon skulle tvätta av den föll den ner i brunnen. När hon gråtande sprang in till sin styvmor och berättade vad som hade hänt, sa denna: ”Har du låtit en spole falla ner i brunnen så får du också hämta upp den!” Flickan sprang tillbaka till brunnen och grät bittert.

Och i sin stora nöd visste hon inte vad hon skulle göra, utan hon hoppade i vattnet. Hon blev medvetslös och när hon vaknade upp, låg hon på en vacker äng. När flickan hade sprungit ett stycke för att se sig omkring, kom hon fram till en bakugn som var full med bröd. Brödet ropade: ”Åh, var snäll och ta ut mig, ta ut mig, jag är för länge sedan färdiggräddad!”

Då tog flickan brödspaden och tog ut brödet. När hon hade sprungit en bit till, kom hon fram till ett äppelträd som ropade till henne på långt håll: ”Åh, skaka mig, skaka mig, alla mina äpplen är mogna!” Då skakade flickan trädet kraftigt tills inte ett enda äpple hängde kvar.

Sedan gick hon vidare och kom slutligen fram till ett litet hus, ur vilket en gammal kvinna tittade ut.  Flickan blev förskräckt och tänkte springa därifrån. Men den gamla kvinnan ropade: ”Var inte rädd för mig, kära barn, stanna hos mig och hjälp mig med hushållsarbetet. Om du är flitig och ordentlig så kommer det att gå dig väl. Se bara upp, så att fjädrarna flyger ordentligt när du bäddar sängarna. Då snöar det på jorden, för jag är fru Holle”.

Eftersom den gamla kvinnan talade så vänligt till henne, stannade flickan hos henne. Hon var ordentlig och flitig och skakade täckena kraftigt, så som hon skulle.   I gengäld hade hon det bra hos fru Holle, fick aldrig höra ett ont ord och fick god mat varje dag. Men när hon hade varit en tid hos henne, överfölls hon plötsligt av hemlängtan. Trots att hon hade det mycket bättre här än hos styvmodern, så längtade hon hem.

Till slut en dag sa hon till fru Holle: ”Även om jag trivs bra hos er, så kan jag inte stanna längre. Jag skulle vilja återvända hem till de mina”. Fru Holle svarade: ”Du har rätt, och eftersom du har tjänat troget hela tiden hos mig, så ska jag själv följa dig upp”. Så tog hon flickan vid handen och förde henne upp till en stor port.

Den öppnades och just som flickan stod där föll ett häftigt guldregn ner över henne. Och allt guld fastnade på flickan, så att hon täcktes av guld och glänste ordentligt. ”Det får du för att du har varit så flitig”, sa fru Holle. Hon sköt ut flickan genom porten och sedan stängdes den bakom henne igen. Flickan såg sig om och märkte att hon var tillbaka på jorden, inte långt från sin styvmors hus. Då skyndade hon sig hem och när hon gick förbi tuppen som satt på brunnen, så gol den: ”Kuckeliku, vår gyllene jungfru är hemma nu!”

Eftersom hon var täckt av guld blev hon väl mottagen av sin mor och syster.  Flickan berättade nu allt hon hade råkat ut för efter olyckan med den blodiga spolen.  Och när modern hörde hur hon hade fått den här stora rikedomen, så ville hon att hennes fula och lata dotter skulle få uppleva samma lycka. Flickan måste sätta sig vid brunnen och spinna och för att en spole skulle bli blodig, stack hon sig i fingret.  Sedan kastade hon ner spolen i brunnen och hoppade själv efter.

Precis som sin syster vaknade hon upp på en vacker äng och slog in på samma väg som hon hade gjort. Snart kom hon fram till bakugnen, som åter var full med bröd.  Och brödet ropade: ”Var snäll och ta ut mig, ta ut mig! Jag är för länge sedan färdiggräddad!” Men den lata flickan svarade: ”Skulle jag ha lust att sota ner mig för det!”, och så fortsatte hon.

Strax därpå kom hon fram till äppelträdet som ropade: ”Åh, skaka mig, skaka mig, alla mina äpplen är mogna!” Men hon svarade: ”Det kan du inbilla dig! Ett äpple skulle ju kunna falla i huvudet på mig!” och så gick hon vidare.

När hon kom fram till fru Holles hus blev hon inte förvånad när den gamla  kvinnan stack ut huvudet genom fönstret. Hon gick istället fram till henne och tog plats som piga. Den gamla kvinnan var nöjd med henne. Men redan den andra dagen började hon lata sig, och på den tredje så ville hon inte ens stiga upp på morgonen. Hon var förtretad och slarvig, hon bäddade inte heller ordentligt och ville inte längre göra som fru Holle sa till henne.

Den gamla kvinnan tröttnade snart på henne och sa upp sin lata piga. Och hon var väl nöjd med det, för hon trodde, att nu skulle guldregnet komma över henne. Precis som över hennes syster. Fru Holle förde också henne upp till porten. Men när hon stod under den, så hälldes en kittel tjära över henne istället för guld. ”Som tack för dina tjänster”, sa fru Holle argt och stängde porten.

Så kom alltså den lata flickan hem och var täckt av tjära uppifrån och ner! När hon kom förbi tuppen på brunnen, ropade denne: ”Kuckeliku, vår smutsiga jungfru är hemma nu!” Men tjäran hängde kvar på flickan, och hur hon än skakade på sig så kunde hon aldrig bli av med den så länge hon levde.

SLUT

Snart har min andra tränare Karin Öljemark och hennes hästar De Chenta och Lunando flyttat in på Segersta!

Karin, DC och jag på Segerstas utebana

• Här på Segersta finns nu tre av landets bästa ryttare och tränare, Mads, Jeanna och Karin, på samma ställe!
• Och hit kommer ett av våra största OS-medaljhopp, Patrik Kittel, för att träna dem!
• Och vi är 18 stycken i Elitungdomssatsningen, som inget hellre vill än att bli lika bra!

Jag tror att Segersta har alla möjligheter att bli ett Dressyrens Mecka!

I helgen är det alltså dags för Nationella Tävlingar med Segersta som arrangör och för första gången så tidigt på året Grand Prix-klasser längre upp i landet. Det är även den andra gången någonsin som FEI Olympic Grand Prix Special rids i Sverige.

Uppdaterade startlistor inför helgen finns HÄR.

Jag hoppas att jag kommer att hinna se lite och inspireras av alla fantastiska ekipage som kommer till våra tävlingar!

Efter en välbehövlig (men för kort) sovmorgon åt jag pannkakor och färskpressad apelsinjuice till frukost framför TV:n med Chichi i knät. Fick glädjande besked om betyget på min senaste engelska-uppgift. Kollade även av vilket skolarbete som måste göras de närmaste nätterna ;)

Jorden sedd från rymden när det är natt. Bilden är sammansatt av flera satellitbilder från Nasa.

Världens gulligaste skomakare lovade att behandla mina Cognacsfärgade stövlar som de dyrbarheter de är och att ha dem klara på 20 minuter – det kallar jag service!

Under tiden bjöd mamma på lunch på Texas Longhorn. När jag precis hade fått min mat fick jag även ett viktigt telefonsamtal, så medan maten fick vänta med folie över sig diskuterade jag och uppringaren väldigt trevliga saker. Jag återkommer om vad så fort jag har en möjlighet.

Eftersom jag skulle ha lektion för Mads kl.16:00 och hade Jeannas nytvättade hästtäcken Stigsbergs Gård åkte jag mot Segersta redan klockan två. Det var äckelväder borta i Bålsta, så jag bestämde mig för att hämta DC med transporten istället för att rida till ridhuset. Min lilla gris var för övrigt i stort behov av att få benen ordentligt rengjorda, så det var rätt beslut att köra honom och ta in honom i spolspiltan före träningen.

Vi hade ett väldigt givande träningspass och jag fick mycket bra grejer att jobba med närmaste tiden.

Igår kväll kom jag hem och hälsade på min familj efter en första vecka på Segersta. Min lilla vovve var minst lika glad som jag över att ses och vi kramades en lång stund.

Middagen såg ni ju på inlägget om ”75 kg till godo”. Det blev brulépudding också.

Min lediga dag kommer att gå åt till flera intressanta diskussioner som jag hoppas kunna berätta mer om lite senare…
Förmiddagen innehåller även arbete med min inlämningsuppgift i filosofi, som ska handla om människans rätt att döda djur eller inte ur olika filosofiska perspektiv. Ska även till skomakaren och fixa mina cognacsfärgade Königs som släppt lite i en söm.

I eftermiddag åker jag tillbaka till Segersta för att rida lektion för Mads, det ska bli kul!

Just nu är jag väldigt nöjd med att ha sommartid för jag hinner hem till stallet med DC innan det blir alltför mörkt. I måndags skrittade vi till Segersta i skymningen och DC var jättemodig med hans mått mätt. Även på hemvägen verkade han veta vart han skulle och skrittade på i bra tempo utan att titta alltför mycket på brevlådor och andra farligheter.

Lite tävlingssugna…

Jag älskar äggröra, bacon o spagettiringar!

Underbar middag hos mamma och pappa efter 8 dagar med eget hushåll ;)

Igår hade flera Facebook-vänner länkat till en intressant artikel på Equipage om hur mycket hästen orkar bära. Det är förstås mycket mer än ryttarens vikt som spelar roll för hur det är för hästen att balansera. En lättare men obalanserad ryttare som inte lyckas följa med i hästens rörelser är ett större problem för hästen än en tyngre ryttare som är skicklig på att rida, med bra balans och följsamhet.

Man kan ju tänka sig hur det skulle vara att bära en väl passande sportryggsäck jämfört med att ha en trälåda fastbunden och vinglande på sin rygg.

Nalle – som en bekväm fåtölj. Vi red igenom MsvB:4 barbacka på repgrimma.

I Equipageartikeln står det: ”Det är inte många vetenskapliga studier som har gjorts angående hästens förmåga att bära vikt. I ett Hippologiskt examensarbete nämns en studie gjord i Ohio, som visar att hästar blir ömma i sin muskulatur efter att ha burit mer än 25-30 % av sin kroppsvikt. Alla hästar klarade dock att bära 20 % av sin kroppsvikt utan problem.”

Min lilla DC som väger närmare 700 kg ska då klara att bära 140 kg utan problem. Med hjälm, stövlar och sadel bör det finnas marginal för en rejäl lunch och även en chokladboll eller två då och då!

Balansträning – besök hos Birthe Vogelius på Lévad

Allra första uteritten med DC 21 april 2011. Faktiskt bara den 4:e högsta häst jag balanserat på ;)

Det tar dig bara 5 minuter att bidra med dina erfarenheter av säkerhet och skador. Resultatet används i en  universitetsstudie om forskning och produktdesign inom Hästsporten.  / Loi

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Equestrian Protection Gear Survey

Detta bildspel kräver JavaScript.

Foton: Katarina Brate

DC och jag har äntligen provat på lite längre turer vid Segersta. Tidigare när jag kommit med mina hästar i transport för att träna för Mads har jag ju egentligen inte hunnit se mig omkring ordentligt.

Men vilken underbar miljö jag och DC bor i nu!

På just den här bilden kanske inte omgivningen är så vacker, men vädret var härligt

Ännu vackrare blir det snart när träden får löv

Även miljön inomhus är helt fantastisk. Här är några bilder från Loungen i ridhuset. Fler finns på Segerstas hemsida.

 
Det märks överallt att Maria är inredningsstylist!

Ända sedan jag började tävla har jag hållit på med mental träning. Jag visste såklart inte att det var det jag gjorde när jag var 9 -10 år, men jag red alltid igenom mina program i huvudet på kvällarna före en tävling och på vägen till tävlingsplatsen. Jag föreställde mig även hur vi fick rosett och red ärevarv…

Igår hade vi i Elitungdomssatsningen Mental Workshop med Karin. Vi jobbade bl a med en del praktiska övningar kring tankens kraft. Det är verkligen bra att uppleva konkret hur man kan påverka sin prestation genom att föreställa sig att det ”redan hänt”. De flesta, om inte alla, framgångsrika idrottsmän jobbar med mental träning. Simmarna ser hur de slår handen i kaklet före alla andra, medan golfaren ser hur bollen rullar ned i hålet.

Det finns studier som undersöker sambandet mellan vad elitidrottare presterar och hur förberedda de är mentalt, fysiskt och tekniskt. Det visade sig att den mentala förberedelsen var den enda som hade tydlig koppling till olympisk ranking…

Jag har träffat coachen Kjell Enhager flera gånger och när jag var med i Talang Stockholm hade vi mental träning med Pierre Moods, men det blir något extra med Karin. Hon vet ju hur jag rider och hur DC fungerar och vilka hjärnspöken och vilka mål vi har.

Vi jobbade även hårt på vår egen form med en helt grym kladdkaka med kokostopping. Det slank ner rätt många bitar… Näringsriktig ryttarkost?! Gott var det i alla fall.

Jeanna har kommit hem från Finland nu, Duendecillo hade varit duktig och de hade gjort en Lady Gaga-uppvisning som jag verkligen hoppas att någon tog kort på!

DC och jag tog oss förresten till ridhuset genom skogen och över ängarna igår. Det var underbart väder och jag hade en jätteglad pålle som märkligt nog verkade hitta själv…

Grand Prix-dressyr 1 april!

Nej, det är inget aprilskämt, tvärtom!
I år kan ryttarna i Mellansverige tävla upp till Grand Prix redan 1 april hos Segersta Sportryttare. Tidigare år har första GP-klassen i regionen ordnats i Strömsholm i juni.
Totalt delar arrangörerna ut 50 000 kronor i prispengar under helgen.

    
 Mads Hendeliowitz              Jeanna Högberg                           Karin Öljemark

Från Segersta Sportryttares websida:

Sällskapet Segersta Sportryttare anordnar vårdressyr 31 mars-1 april. Segersta blir den första för året, norr om Skåne, att anordna tävling med klasser från S:t Georges upp till Grand Prix. Föregående år har den första Grand Prix-klassen i Mellansverige ordnats i Strömsholm i början av juni.
För ekipage i Mellansverige är detta en unik möjlighet att komma ut och tävla höga klasser tidigt utan att behöva åka till en annan del av Sverige. Vi är bland de första att anordna Grand Prix för unga ryttare och erbjuder också tillfälle att starta Grand Prix Special. Specialen går sällan på svenska tävlingar, men är alltid en av klasserna i de stora internationella mästerskapen.

Närmare 50 000 kronor kommer att delas ut i prispengar. Tävlingens huvudsponsor är Alfab, därtill är veterinär John Österdal, Bålsta Bygghandel, Luc of Sweden, Liquisini hästsportbutik och Guldmane klassponsorer. Guldmane sponsrar S:t Georges-klassen där vinnaren kommer att få ett spiktäcke värt 11 000 kr.

Bland sponsorerna till hederspriser har vi klädföretaget Dagmar (prisbelönta med guldknappen) som sponsrar med moderiktiga kläder, CbyC som sponsrar med smycken, Hemtex med hemartiklar, Amazona Sueca med läderartiklar och Marikas nagelvård sponsrar med en nagelförlängning. Schockemöhle sponsrar med pristäcken.

Lördag kväll anordnas ryttarmiddag på ”32 rum och kök” på Stora Gatan i Sigtuna.

Startlistor och övrig information om tävlingen finns HÄR

På Junior-SM 2010 var jag och Nalle placerade i första klassen och tillsammans med ett hyfsat bra andra kval gick vi till final. På morgonen dagen före finalen fick jag en total chock när jag kom till stallet. Jag bara skrek när jag fick syn på Nalle, och trodde först att han var skadad för alltid (och dessutom att jag förstås inte skulle kunna rida min första SM-final…)

Men tävlingsveterinären Lars Roepstorff kom direkt och tittade på Nalle och lugnade mig med att det troligen var ett insektsbett som han reagerat starkt på. Jag fick rekommendationen att röra mycket på Nalle så blodcirkulationen skulle komma igång ordentligt. På eftermiddagen kom även veterinären John Österdahl och undersökte Nalle och det var redan bättre. Det var inga skador på själva ögat, så vi kunde träna och rida igenom vår Kür!

Bästa Mads hjälpte mig på framridningen söndag morgon, precis som inför kvalen, och så körde vi järnet!

 
Med en 7:-placering i Küren slutade vi som 7:a totalt på Junior-SM 2010.

Igår hade vi en riktigt härlig träning med Elitungdomsgänget i solen på utebanan framför Segersta Herrgård. Första gången utomhus med bara en pikétröja. Jag fick massor av hjälp av mamma och Katten som var där och tittade och fotade. Hoppas att det kommer några fina vårbilder från Katten :) Det var kul att träffa en massa kompisar och deras hästar igen! Ikväll är det dags för vår workshop i mental träning.

Katten, DC, jag och Hannah (Tina fotade)

Jag hade tidigare på dagen njutit av vårsolen ute i skogen på ryggen på Darcia och på hingsten Wellington.

Efter träningen spolade jag av DC, körde hem honom och var sedan extremt snabbt tillbaka på Segersta (snälla Katten hade redan mockat åt DC, TACK!). Jag gjorde några sista jobbgrejor för dagen och duschade och bytte om, hjälpte Elsa med kvällsfodringen och sen åkte vi iväg till en jaktstuga i skogen där vi grillade dovhjort. Första gången jag äter det, jättegott!

Jag bidrog till efterätten med en chokladboll stor som en handboll. Finns på Coop för er som blir sugna ;)

Nu är jag nästan klar med min frukost, dags att gå ner och börja jobba!

Idag har jag min första lediga ½-dag, som går åt till 1 timmes sovmorgon,  träna DC med Elitungdomsgänget, samt grillkväll .

Facebook är fylld av inlägg om ”Fredag – veckans bästa dag”, ”Äntligen fredag” och så. När jag gick i skolan ( låter som att det var 100 år sedan) var det förstås likadant för mig, men med den extra känslan ”Tävla!”

Jag älskar att tävla och är tävlingsmänniska ut i fingerspetsarna, tävlar om det mesta.

Det är lite tomt  i vår tävlingskalender under april, men DC ska få en chans att bo in sig i lugn och ro och jag ger mig själv chansen att hitta alla rutiner på jobbet. Nästa helg blir det definitivt fullt upp med Jeannas starter på Segerstas egen tävling. Veckan därefter ska jag vara med på hästkvällen hos min sponsor My One, och prata om säkerhet och självklart om hjälmar!

Igår kväll hade vi ridhuset helt för oss själva. Mads hade träningar på Lennartsnäs och Jeanna hade ju åkt till Finland. Det var mörkt och tyst när vi kom.

Vi jobbade i en helt avspänd och låg form, bara med lydnad.

PS. Fick mail från skolan med resultatet på senaste Företagsekonomiprovet (MVG-skryt, skryt) . Skönt att ha ännu en sak att checka av som färdig i skolan. DS

Det kommer att vara grymt nyttigt för min ridning att jobba fysiskt och bli starkare och inte bara slappa i skolan ;) Jag är så tacksam för att bo precis bredvid Segerstas gym,  så jag kan träna och bäst av allt kan ligga på en fysiorulle och sträcka ut ryggen och ”mockningsmusklerna”!

Nej skämt åsido, jag är förstås lite bortskämd med att ha haft mockning inkluderad på Wallstanäs. Men jag är ingen latmask- förra året hade jag 4-6 boxar att mocka och minst 2½ hästar att rida när jag gick heltid i skolan.

Fick en bild på en väldigt trött Chichi, som varit hos veterinären på tandfixning idag… Ser grymt skönt ut!

Det var förstås en hel del att lasta  som Duendecillo skulle ha med sig till sin uppvisning i Finland, bl a drygt 70 kilo hö! Tur att jag är van att packa… Hoppas bara att jag inte glömt något som Jeanna kommer att sakna! Jag är i alla fall 100% säker på att sadel och kandar är med :)

I morgon är det alltså dags för träning med Elitungdomsgänget. Jag och de andra Young Ridersarna rider för Karin, juniorerna för Mads. Ponnyryttarna får vänta på att Jeanna kommer hem och rider på onsdag nästa vecka.

Förresten kan jag passa på att göra reklam för Nationella tävlingarna som Segersta arrangerar på Sigtuna Ridskola/Helgestabodarnas Stuteri helgen 31/3-1/4. Det är klasser från S:t Georges till Olympic Grand Prix Special. Massor av kanonfina ekipage att titta på. Själva har vi ledigt (DC) respektive är hästskötare/funktionär (jag).

Nu har jag jobbat på Segersta i två dagar.  Jag trivs jättebra, men jag är rätt trött.  I tisdags blev det ganska sent på jobbet eftersom jag hade några timmar ledigt på eftermiddagen för att rida DC.  Men igår fick han  vila och jag var bara hos honom och mockade  och tog hand om honom. Han verkar också trivas bra – täckt i lera:)

Idag åker Jeanna till hingstdagarna i Finland med Duendecillo P, så sen har jag allihopa här hemma att ta hand om. Dessutom är det Elitungdomsträning på fredag och Mental Workshop med Karin på lördag.  Det ska jättekul!

Waxholm Fältrittklubb har nominerat mig till en av Ridsportens Stjärnor!

Så här står det på SvRF:s hemsida:

Nu tänder vi ridsportens stjärnor