Månadsarkiv: mars 2013

Jag inledde den soliga och äntligen lite våriga Påskdagen på Rydbo med filmstjärnan Thestor. Han var med i Ponnyakuten förra veckan (avsnitt 10), som ”föräldrahäst”. Lisen Bratt Fredriksson ledde honom med en ponnypappa på ryggen. Han var hur snäll som helst – Thestor alltså ;)

Det är verkligen vårkänsla när jeansridbyxorna åker på. Just detta par är av märket HV Polo och kommer såklart från MyOne!

Thestor fick dressyrjobba ett rejält pass med mig på ryggen och var riktigt duktig! Det vi höll på med när jag tränade Anna och Thestor i måndags var redan mycket bättre – han lär sig väldigt snabbt :)

Efter en lunchpåfyllning på vägen till Märsta var det dags för Quasino. Vi dressyrade huvudsakligen, men vi lade, som Camilla föreslagit, även ut ett par bommar för att träna avstånd. Jag tränade mig på att variera ”anridningen” mot en bom på 3 eller 4 galoppsprång. Nästa gång jag rider Q är det nämligen hoppträning för Pontus Westergren, på Fornboda.
Q är för övrigt riktigt trevlig att dressyra också :)

Söt-Q!

Sista fuxen ut för dagen var min egen Darling, som hade slappardag igår. Vi red på rekordkort tid till ridhuset och fortsatte bytesträningen. Ännu ett vårtecken där, tyvärr; dammigt så man knappt såg öronen på hästen. Men det gäller att passa på att jobba med programdelar när det är så lite hinder framme som möjligt, även om det hade varit mysigt att stanna ute i solen och skritta utmed sjön och lyssna på fåglarna.

DC var fortfarande lite trött efter Långfredagens låånga pass, men gjorde ändå bra ifrån sig. Det känns som att bukmuskulaturen verkligen är på väg tillbaka för han orkar mer och mer i längningarna :)

<3!

Det är väldigt intressant att rida tre så olika hästar på raken, trots att de är nästan jämngamla fuxar i någorlunda samma storlek är de som dag och natt! :)

Igår hade jag en stressig dag, fast på ett bra sätt!

Jag älskar att ha mycket roliga saker att göra och blir lätt rastlös när jag har tid över, så igår var en perfekt dag för mig. Jag började med att åka ut till Märsta och rida Camillas hoppfux, Quasino. Igår var jag dock där för att dressyra. Jag får ju låna honom för att hoppa, så då ger jag tillbaka med att dressyrtrimma lite!

Söta Quasino

Jag fortsatte sedan till Brännskogen och sadlade min egen häst. Jag styrde mot ridhuset, och fick ganska vilda protester till att börja med. Varför skulle han gå ifrån sina tjejer och myset i solen i hagen?? DC insåg dock att jag tänkte vara envisare än han och gick med på att gå dit han skulle.

I ridhuset var DC en dröm att rida, så jäkla fin! Vi jobbar vidare med galoppombytena och det går bättre och bättre – till och med riktigt bra nu faktiskt! Jag ägnade mig även åt en hel del program- och linjeridning, väldigt nyttig träning!

När vi kom tillbaka fick DC gå in i spolspiltan och ta ett rejält bad. Han tål inte riktigt att vara svettig, så jag ville inte bara svampa eller borsta honom.

Bästa utsikten från bästa pållen!

Även jag fick en dusch, dock inte i spolspiltan :) Sedan var det en något fräschare version av mig som åkte och fixade påskägg till mina föräldrar. På kvällen kom stora delar av släkten på påskmiddag!

Chichi får sitt eget lilla ”påskbord”

I morse tog DC och jag en tur bort till bästa backen vid sjön. Vi hade sällskap av mamma och Chichi – trevligt :)

5 intervaller i galopp upp och skritt tillbaka ner blev det. Egentligen hade vi gott kunnat rida mer, men jag var tvungen att skynda till jobbet.

Vi började med en lugn omgång i vardera galoppen, sedan en snabb i varje och till slut en lugn med halva backen i varje galopp.

DC var riktigt pigg – han har bra kondition trots konvalecensen, så jag är väl en av de få som är tacksamma för den här vintern. Han har ju byggt upp sig ordentligt med bus med tjejerna i den djupa snön i hagen.

Men nu får det gärna vara nog! Jag vill komma igång med galoppörerna, som inte är skodda och förstås inte kunnat ridas på isen som varit den senaste tiden.

DC på språng!

Förutom att jag fortfarande svävar på moln efter lördagens comeback för mig och DC så har jag jobbat en hel del.

I söndags eftermiddag hade jag även träning med Nina och hennes Shani. Måndag och tisdag har jag ridit lilla Dixie och i måndags kväll hade jag lektion med Anna och Thestor. Ikväll var jag och hade träning för Linda på Brollsta för första gången.

Under påskhelgen ska jag rida några några pass på Camillas Quasino och även ett med Thestor, så DC kommer att få en ledig dag som han kan ägna åt något produktivt, som att leta påskägg i hagen ;)

Sedan blir det trimning inför Birgitta Bergsten-träningen på onsdag. Sist vi tränade för Birgitta var DC en aning trött och det känns ju som slöseri med värdefull träningstid att inte visa sin häst under bästa möjliga förhållanden, så jag ska jobba på att få till en bättre planering den här gången:)

Appropå planering så gjorde jag nyss upp en preliminär planering för DCs kommande träningsveckor. Den sträcker sig fram till den 21:a april. Ganska långt med andra ord, men det är bara en översiktlig planering. Vi gillar framförhållning!

På väg mot nya mål!

Vilken stjärna DC var igår!

Framskrittning till första klassen

LA:3 var en lite lugnare ritt och en riktigt bra start på vår fortsatta tävlingssäsong. 66,143%, med slutkommentaren: Litet försiktigt inledningsvis, men blev bättre och bättre. Mkt väl visat!

Nöjd efter avslutad LA:3!

Sedan var det matpaus för både DC och oss tvåbenta. Karin, som jag köpte min första stora häst Guvernör av 2006, kom och tittade på oss! Hon hade med sig båda sina döttrar, Agnes och Lydia. Jag fick en jättegullig teckning av snart 5 år gamla Agnes. Så himla roligt att träffa dem igen, det blir så sällan eftersom vi bor så långt ifrån varandra!

Promenad mellan parkering och tävlingsområde

I MsvC:2 satsade jag betydligt mer och hade en kanonkänsla inne på banan. Vi var tre poäng från seger med våra 67,111%. Slutkommentaren: Mjukt och i god balans. Blev ngt låg i formen i galopparbetet, men mkt väl parerat.

5 stycken 8:or samlade vi ihop, varav en på korrektheten vilket jag tycker är extra roligt! Vi hade trots allt två grova missar i form av krattiga enkla byten, en rörelse som DC i vanliga fall gör väldigt bra, men tyvärr missförstod vi varandra lite i dem igår.

I MsvC:2

Stolt DC med blå rosett! Han vet väldigt väl att prisutdelning betyder att man varit duktig – matte är ju alltid så glad då!

DC anlände till sin box vid 23, vi var hemma vid 23.30. Men det är aldrig försent att fira! DCs maskot jobbade bra idag!

Som ni hört fick jag ju inte starta DC i Mariefred. Jag kollade upp nästa planerade tävling och insåg att på den till största delen regionala tävlingen råkade just min klass vara lokal!

Jag letade snabbt upp närmaste regionala tävling med lämpliga klasser. Den är vi på väg till nu! Det blir några mil extra, men det får det vara värt! DC måste komma ut och testa vingarna nu!

DC var supermysig när jag knoppade och gjorde i ordning honom. Han känner nog att jag är på löjligt bra humör :)

Vi har tur med vädret också, strålande sol och en halv plusgrad. Trevligt resväder tycker både vi och DCs maskot (som sitter på första parkett bredvid lunchbordet).

Åh, nu har DC klantat till det för sig! Jag körde till ridhuset och tränade ett superkort pass idag. När jag sedan skulle lasta fick DC syn på en skrittmaskin full med hästar. Han fick i princip total panik och ville bara kasta sig därifrån.

Jag lyckades få in honom i transporten själv, men det var inte helt enkelt. Han ville så gärna titta på allt runt om, så han viftade runt med sitt gigantiska huvud.. Självklart lyckades han slå sig!

Scarface… och han som ska visa upp sig imorgon!

Jag har ridit lilla Dixie idag också. Hon gick riktigt fint och bjöd till och med på galoppombyten åt både vänster och höger.

Nu har förresten Cazcadas föl kommit! Det blev en liten hingst och Nalle är enligt rapport jätteupprörd över att inte få leka med den!

Det är väldigt roligt att titta på film från mina ridpass, har jag och mamma konstaterat idag!

Förutom att vi såklart njuter av att titta på fina DC så är det intressant att se hur vår outfit förändras mellan filmsekvenserna. Vi hinner i regel sporta 3-4 olika kombinationer under ett träningspass, ibland fler :)

Så här såg det ut idag!

Joggar fram med ytterkläderna på! Back On Track-ländtäcke för DC, Uhip-jacka för mig.

När vi började värma i galopp åkte ytterkläderna av. Kvar på mig är dock en tjock fleecetröja!

När vi kände oss färdiguppvärmda behövdes bara min sköna tröja från MyOne.

Efter ridpasset var det inga problem att gå ut i minusgraderna igen, då vi var varma och glada!

Jag brukar le lite elakt när jag ser folk köpa hundsängar för flera tusen åt sina chihuahuor, men idag har visst min egen vovve slagit alla rekord.

Själv behövde jag inga stövlar på Strömsholm, så mina fina låg hemma till Chichis glädje. Inte för att jag förstår hur man kan välja att ligga på en väska med stenhårda Königs Sir Lacquer!

Lite mer kan jag fatta att hon har en del av sig på mina cognacsfärgade Königs Comtesse – de är betydligt mjukare :)

Knasvoffen:)

På hemvägen från Strömsholm körde jag förbi Herfsta för att be Jeanna om hjälp med en grej. Jag passade såklart på att gratta till alla fantastiska resultat i Frankrike den senaste tiden. Bland annat vann ju Jeanna och Liza både Grand Prix och Grand Prix Kür!

Det var förresten lite lustigt att jag var förbi där just idag – exakt ett år sedan jag flyttade in på Segersta för att börja jobba som dressyrelev hos Jeanna.

DC i sin hage på Herfsta i somras – så här såg det INTE ut idag…

Jag fortsatte förbi min egen pålle, som fick ett ”långt och lågt” pass i sin gamla åter snötäckta hage.

DC var väldigt arbetsvillig – han kanske saknade matte igår? ;) Jag hittade på en övning som gjorde honom väldigt mjuk i sidorna, uppmärksam och lydig. Ska göra ett försök att beskriva den:

Vi travade en halvvolt på ca 20 diameter i t ex höger varv. Först tredjedelen inåtställd, andra tredjedelen utåtställd och så sista tredjedelen inåtställd igen. Övergång till skritt och en halv framdelsvändning undan höger skänkel. Sedan rakt över banan i höger öppna i skritt, efter 20 m en halv bakdelsvändning till höger och så övergång till trav och halvvolt med omställningar igen.

Därefter en sväng förbi My One för att hämta transporten som varit reklampelare där sedan i torsdags och så äntligen hem till HOME SWEET HOME :)

Nu är vi klara på Strömsholm för den här gången!

Under morgonen hade vi redovisningar av grupparbetena. Vi har fått höra en hel del intressant om alla möjliga sjukdomstillstånd hos häst, från abortvirus och ledinflammationer till mugg och rasp. Vår egen redovisning om parasiter hos häst gick riktigt bra! :)

Jag och Emma ska börja åka hemåt nu, väldigt långsamt på de glashala vägarna. Vem beställde snö?!

Vi tänkte stanna och äta lunch på vägen också, jag är riktigt hungrig trots vår mysiga hotellfrukost!

Förresten finns det en enda grej som kan få mig att tycka att det är ok med snö. DC trampade sig själv med broddarna häromdagen. Han är varken halt, svullen, varm eller öm, tack och lov! Men det är inte helt fel att det är kallt med nyfallen ren snö tills balltrampet är läkt!

Kanske skulle låta klantskallen ha transportskydd i hagen? ;)

Eller kläder var kanske att ta i :)
Han har fått en ny grimma, en svart Catago – i XF förstås…
Mamma var på My One och köpte den åt honom idag. Som hon sa: han kan faktiskt inte få åka på tävling i samma grimma som han stod på Ultuna med! Och det har hon ju rätt i.

Anledningen till att det blev ett besök på My One var egentligen att DC dragit sönder ena bukgjordsspännet på
sitt blå Capriole-täcke. Som tur var fanns det reservspännen!
Själv har jag haft en mysig dag med Emma, Jennie och Lisa! Började dagen med att hämta Emma i Enköping så att vi kunde samåka. Sedan blev det en trip förbi ICA i Västerås för att handla tacos till middag. Vi hann även med en hamburgerlunch!

Under eftermiddagen och kvällen har vi haft föreläsningar. Nu gör vi sista finishen på vårt grupparbete om parasiter. Riktigt trevligt att vara här på Strömsholm igen även om jag alltid saknar vovven jag brukar dela kudde med:

Av någon konstig anledning kom inte filmsnutten med på ”nakenchocken” :)

Nu ska jag precis iväg till Strömsholm för att ägna två dagar åt hästsjukvård.

Jag är fortfarande jätteglad för att Thestor- fux 1 denna helg- var så duktig i Mariefred i fredags.:)

Och igår var jag ute hos Camilla och red fux 2- Quasino.
Den här gången hoppade vi inte utan jag var där och, som Camilla säger, ‘lånade ut mina långa dressyrben’. Q var riktigt duktig, så det ska bli kul att höra ett dressyrpass då och då med honom :)

Nu är det PLUSGRADER här! Hurra!!

Jag och nr 3 – DC- gick på isfri mark för första gången på jag vet inte hur länge!

DC fick jobba på rätt ordentligt idag, eftersom jag ska till Strömsholm nu två dagar och han har ledigt. Efter dagens övningar släppte jag ut honom naken en liten stund, så han fick rulla sig. Bäst att passa på för det ska vara kallt igen i veckan…

Köldeksem är INTE kul :( Kliar och är rätt fula.

Förra året, när jag jobbade hos Jeanna hade jag alltid bara ridbyxor och i bästa fall underställ. Men det blir ju så trångt i ridstövlarna så det blir lätt att man hoppar över understället och överdragsbyxor är alldeles för krångligt…

Igår på tävlingen med Thestor i Mariefred var jag förstås väl utrustad för alla minusgraderna, alltså minus 14 grader den 15 mars – helt sjukt!! :(

Med Thestor och hans matte Anna i Mariefred (vi red på 65,217% – jättenöjda!)

I år har jag inte ett enda köldeksem tack vare  Uhip-kjolen!!

Överlevnadsutrustning

Min överlevnadsutrustning för en ridtur till och från ridhuset (15 min skritt) den här vintern.

Uhip Arctic kjol:

En varmare och tjockare modell med 160 gram av det lyxiga syntetdunet Thermocool® som fyllning. Dragkedjor fram- och baktill som uppdragna värmer rumpa och lår i sadeln, på cykeln eller vid längdåkning. Arctic är kiltad för en snygg design.

Uhip Arctic jacka :

Jacka med nedfällbara handvärmare som värmer handen vid aktivitet. En figurnära lätt modell med ThermoCool® soft fyllning som värmer som dun, är värmereglerande samt tål fukt och väta. Snyggt kanalsydd med praktiskt avtagbar luva. Yttertyget tål regn.

Här ligger också min säkerhetsväst som jag inte rider utan i skogen.
På mig när jag rider inne i ridhuset har jag Uhip Arctic Väst:

Lättvikts-ridväst i figurnära modell med ThermoCool® soft fyllning som värmer som dun och dessutom är värmereglerande samt tål fukt och väta. Västen kan användas både som förstärkningsplagg över jackan och direkt över en tröjja, om du vill ha den över en tröjja- välj en storlek mindre än normalt. Kanalsydd.

Lite bilder från tävlingen med Thestor igår!

På väg in på banan, lite läskigt…

Vi närmade oss kortsidan i serpentiner

Duktig Thestor gick förbi domaren!

Innan startsignalen red vi en kvartslinje och tittade på kortsidan rakt framifrån också. Sedan var uppridningen inga problem :)

Modig kille efter avslutat program – 65,172%

Nu är vi trots allt på väg till Mariefred med en fuxkille på släp!

Inte samma fuxkille som enligt den ursprungliga planen, utan Annas Thestor! :)

Det var meningen att både jag och Anna skulle ridit i Mariefred på våra respektive hästar. Hur det gick med min plan vet ni ju redan, och Anna tvingas avstå pga sjukdom.

Den briljanta lösningen blev alltså ett hästbyte. Thestor som är helt ny på tävlingsbanorna behöver all miljöträning han kan få, så det blir bra för honom att få komma ut och se världen. Vi gör första starten 16.54.

Målet är att stanna kvar innanför staketet hela ritten och att göra mitt bästa för att ge honom en trevlig tävlingsupplevelse, ingenting annat. Det ska bli riktigt roligt!

Jag är tacksam för att det inte är lika kallt idag som igår. Ännu mer tacksam är jag för att det inte spöregnar, som i Håbo i somras!

Det här inlägget skrev jag för att lägga upp under eftermiddagen idag. Det är ganska mycket i det som inte stämmer längre :(

När jag klev ut från jobbet vid 15.00 idag upptäckte jag att jag hade ett missat samtal från tävlingsledaren i Mariefred. Jag ringde upp och fick då veta att det inte blir någon start för Don Cameron imorgon. Han är uppklassad ur lokal tävling, något jag fullständigt hade missat. En medtävlare hade mejlat arrangören angående att hon/han (hen) hade räknat ut att DC är uppklassad.

Rätt ska vara rätt såklart, det tycker jag verkligen! Däremot känns det väldigt tråkigt att reglerna numera gäller över 24 månader – vi vet ju alla vad som kan hända med hästar under så lång tid.

Jag hade missat TR-ändringen om att uppklassningen gäller över 24 månader och inte ett år numera. Mitt eget fel, visst, men det känns ändå obeskrivligt surt att inte få återvända till tävlingsbanorna på lägsta möjliga nivå efter lång frånvaro – vilken kalldusch!

DC slapp åtminstone bli av med sina mysiga lurvtussar i öronen, alltid något!

Jag tänkte att ni ska få läsa det ursprungliga inlägget ändå:

________________

I morgon åker vi till Mariefred för att göra årets första start!

Det är lite långt till Mariefred (9 mil), men jag har valt ut den här tävlingen noga. Jag vill att vi ska ha så bra förutsättningar som möjligt efter att ha varit borta så länge från banan.

Sedan kan jag förstås ha tänkt helt fel och det blir pannkaka av alltihop, men man kan inte göra mer än sitt bästa…

Ridhuset i Mariefred är stort och framridningen kommer att vara precis bredvid banan.

Nalle och jag debuterade Intermediaire I i Mariefred 2011.

Jag tänker att det borde vara en fördel att DC slipper att gå från ett ställe till ett annat. Så att han, med sin fortfarande väldigt låga tolerans för ”konstigheter”, får befinna sig på en och samma plats.

Mitt enda fokus är att vi ska vara lugna och glada! Vi har inga som helst prestationskrav, utan är där för att bygga en ny grund för vårt fortsatta tävlande.

Som jag skrev häromdagen har DC fått vara knoppad till de programträningar vi varit på och jag har ridit med mina tävlingsstövlar den här veckan. Låter kanske konstigt, men de är rätt mycket hårdare än mina vanliga och DC är som bekant känsligare än någonsin för skänkeln.

Eftersom det är obligatoriskt med sporrar på alla nivåer har jag också ägnat veckan åt att vänja tillbaka oss med det. Jag har inte haft sådana på fötterna sedan i september, så jag skaffade ett par ponnysporrar på 15 mm. (Kul att jag har två PAR gummifodrade Sprengersporrar på 35 mm, men de kanske kommer till nytta på någon annan häst i framtiden)

Jag har till och med provat att sätta upp mitt hår, eftersom jag etappklippt det sedan senaste tävlingen. Det går nu åt två hårnät för att det inte ska spreta.

Så här hade jag håret uppsatt när det var jämnlångt

Och så har jag ridit i min tävlingshjälm, som faktiskt sitter pyttelite annorlunda än den jag har till vardags. Många fåniga små detaljer kan man tycka – kul och skadar definitivt inte, tycker jag :)

Hjälmarna fick jag från Samshield/Trolle Company eftersom jag skrivit mycket på bloggen om att aldrig rida utan hjälm, med början i januari 2012.

Nya sadeln har vi bara ridit i fyra dagar, men jag hoppas ju att den är så mycket bättre att den förändringen bara är positiv.

Chichi fyller 4 år idag! Hurra för min underbara lilla vovve! <3

Helt otroligt att det är 4 år sedan den här prinsessan föddes! Hon fick namnet Gersimi’s Dark and Stormy och växte upp de första veckorna tillsammans med sina syskon och föräldrar i Falköping. Vi fick hem henne den 9:e maj 2009!

Ett fyrfaldigt VOV på födelsedagen!

Gick upp 06:45 (slutade jobba 23.30 igår..) för att hinna rida på morgonen. Jag var nämligen tvungen att jobba 11-15 för att få ledigt till Strömsholm på måndag.
När jag kom ut för att ta transporten hade någon parkerat sin bil 15 cm från den. Det skylle ju funka om man kunde köra rakt fram, men det är 90 graders sväng från parkeringen hemma hos oss…
Så jag fick flytta transporten för hand gör att få ut den- inte kul :(
Jag glömde att kontakta Kicki om att jag var försenad, så när jag kom till stallet hade DC precis gått ut i hagen :(

Morgonen gick lite emot mig kan man säga. Men det ändrades snabbt när jag satt upp på DC! När jag red senast var det en hel del som inte riktigt stämde, men jag lyckades uppenbarligen lösgöra honom bra för idag var det väldigt mycket bättre!

Jag passade på att checka av några tighta små programvägar som vi ska rida imorgon. Det är inte helt okomplicerat att lyckas visa upp en bra ökning på 20*40-bana när man har en häst på 177 cm med fantastisk galopp.. Man ska ju hinna bromsa också ;)

DC verkade riktigt nöjd när vi var klara!

Ja, det är helt knäppt att tvätta transporten när man vet att det ska bli jättekallt, men den såg verkligen hemsk ut. På fredag börjar tävlingssäsongen och vi vill ju inte skämma ut våra sponsorer!

Transporten nytvättad i solen.

Redan före tvättningen var jag faktiskt tvungen att tina loss transporten från isen på parkeringen här hemma:

Tina loss stödhjulet…

Ett bra tips på vintern förresten – att ha en termos hett vatten med sig när man är ute och åker. Vintern 2011 var det ju också så här kallt och då hade vi nytta av termosen flera gånger för att öppna bakluckans handtag.

Ett annat problem med bakluckan är att oljan i kolvarna blir trög av kylan. Om man då släpper ner bakluckan för snabbt sprängs de och de och man har ingen hjälp med den skittunga bakluckan längre :( Vi har varit superförsiktiga eftersom det hände oss vintern 2011, men det har hänt igen.

Man behöver därför vara två för att stänga nu – glad att vi har en i regel så lättlastad häst. Jag lägger bara grimskaftet över halsen på honom och säger ”Gå in”! Duktiga, fina DC. Skönt att oftast inte behöva bråka med 177 cm – han är rätt stor om han står på bakbenen, hmmm. (Okej, när Tira och Dixie skulle gå hem från ridhuset och DC skulle åka, var han inte så nöjd, men även min sol har fläckar :) )

Det finns ingen som kan kasta mig så mellan hopp och förtvivlan som Don Cameron.

Även om mamma ibland påminner mig om att jag en gång hoppade av Nalle i ett hörn av ridhuset och stortjöt, lika väl som att vi var placerade i JSM 2010, så slår DC alla rekord i att erbjuda Berg och dalbana.

Senast vi var i ridhuset var det 100% glädje att rida DC. Han var mjuk, lydig, arbetsvillig och alldeles, alldeles underbar :)

Duktig pålle!

Men resan till vår nuvarande upp & ner tillvaro är ju milt uttryckt speciell. Sedan i september har han varit nära döden vid flera tillfällen och det är ju då inte bara fysiska problem man måste hantera efter operation, sjukhusvistelse, boxvila och konvalecens. Några smakprov:

• I december hade tröskelvärdet (läs om det i Bo Tibblins Ridlära s. 14-16, mycket intressant!) sjunkit så att det säkert låg under minus. Han tålde absolut ingenting, lilla gubben.  När vi gick på promenader höll DCs hjärta på att hoppa ur kroppen på honom när han fick syn på en travare på avstånd.
• I januari, när jag började rida ut från vår ”hagridbana” försökte han vända hem minst 20 ggr på en 200 meter lång sträcka.
• I februari öppnade sig ån nere vid ridhuset och bron blev ett nytt panikställe. Där satt nu ca 50 änder och kvackade som galningar när vi skulle gå förbi.
• För någon vecka sedan skuttade han runt på bakbenen i ett dike i total panik över en hund och en bil som enligt DC var på fel ställe…

Det är förstås ett mirakel att han överhuvudtaget står på benen, kan ridas och alltmer ofta glimmar till och ger nytt hopp för framtiden!

Precis som vi efter operationen och konvalecensen började om från noll med all träning, så tar vi ett helt nytt avstamp på tävlingsbanan och börjar om där också.

På fredag kväll är det nämligen dags för oss att återvända till dressyrbanan, närmare bestämt i Mariefred :)

Min enda ambition och förhoppning är att DC ska tycka att det är kul att visa upp sig igen och att alla rutiner kring tävlandet sitter som de ska. DC har fått gå knoppad på programträningar och jag har provridit tävlingsstövlarna…

Hjälp gärna till att hålla tummarna för oss :)

Några minnesvärda toppar och dalar i vår Berg och dalbana:

Vinnare av Waxholms Klubbmästerskap 2011 (spöade Nalle på % i lättare klass)

Ny karriär som cirkushäst med levad i vänstersluta (vi fick en blå rosett :))

Vi tar hem Division II i Uppland med Segersta SR

Den 10 september, för precis ett halvår och två dagar sedan gick DC omkull i hagen och skade- och sjukdomsperioden drog igång med en 3-gradig hälta och två övernattningar på Mälarkliniken. Sedan var det katastrof efter katastrof..

Natten den 22-23 september – distriktsveterinärerna har åkt och DC vilar.

14 oktober, 3 veckor efter buköppningen. DC har tappat 100 kilo.

Mitt livs bästa julklapp! 3 månader efter operationen kunde jag sitta upp, 23 december 2012

Lycka! Galopp på slingan i februari 2013

När vi var klara hos Per med sadlarna och hade släppt DC i hagen på Brännskogen lämnade jag av mamma hemma och åkte sedan för att hålla träningar.

Först var jag i Åkersberga. Där red Nina med Shani och Sanna med Molle en dubbellektion samtidigt. Jag har ju oftast träningar för ett ekipage i taget, men jag tycker själv att det fungerar bra att rida tillsammans med ett annat ekipage. På så sätt får man ett lite längre arbetspass men ändå ordentligt med små pauser för hästen.

Det kräver dock lite övning för min del som tränare, att kunna fokusera lagom mycket på vardera ekipage. Särskilt när man har två ekipage som behöver träna på helt olika saker, som jag hade igår. De jobbade på bra allihopa, både ryttare och hästar!

Sedan åkte jag vidare till Rydbo och tränade Anna och Thestor Vi jobbade med både program och ”vanligt” lösgörande arbete. Thestor såg väldigt fin ut (även när han var färdigtränad och körde ner mulen i ridhussanden, haha!)

Nu ska jag ta min prins till ridhuset och träna massor av gymnastikövningar och övergångar! Det ska verkligen bli galet roligt att rida idag, hoppas att DC håller med! Återkommer om det :)

Chichi slipper flja med och sitta still i ridhuset – hon föredrar att skutta runt utomhus och sedan ligga i soffan :)