Tänk hur mycket det betyder att få uppskattning och beröm!
DC älskar beröm och lakritssticks och får massor av båda delarna :)
När vi fikade efter clinicen igår diskuterade vi bl a att man själv faktiskt kan styra och påverka sina prestationer genom noggranna förberedelser, mental träning och målbilder.
En av mina kompisar säger att hon blir så nervös att det bara inte går att tävla, medan jag hävdar att hon låter sig själv BLI nervös och att det faktiskt går att arbeta bort det.
Hennes andra problem med tävlandet är att hon är trött på att behöva förklara sin älskade häst som inte alltid ser ut som eller gör som en fullfjädrad dressyrhäst. Även här säger jag att det GÅR att jobba med – en häst som rids noggranna vägar av en glad ryttare får mer betalt av domaren än om man kommer in med samma häst och redan har bestämt sig för att det inte kommer att bli några bra poäng.
”När du rider upp på medellinjen ska du tänka Undan med er – här kommer Drottningen”, sa min tränare under ponnytiden!
Ponti LB:1 2004 Nalle JSM 2010
Om man någon dag inte skulle få någon uppskattning alls, kan man åtminstone klappa sig själv på axeln för något bra man gjort! :)
Jag vet ju att du har rätt. Det är bara att kämpa på. Lite taggad av att träna o kanske, kanske tävla igen. Frågan är ju bara om bag hinner mogna på min älskade häst som nu blir hela 19år i maj… Men ett stort o varmt tack för en bra clinic, som jag ju först inte tänkt att närvara. Tack
Vet du villket datum Ponti var född?
Eller du kanske känner någon som kanske vet.