Tänk att man kan bli så glad för så lite..
Jag gick för att hämta DC i hagen men såg inte till några hästar alls. Så jag ropade på honom och då rörde sig något vitt (DCs täcke!) igenom skogen absolut längst bort i hagen. Vi har en ganska stor hage så det är en bit att gå. Men så kom DC ut ur skogen, utan att valla tjejerna framför sig som han annars gärna gör.
DC marscherade i ensamt majestät i ökad skritt hela vägen genom hagen bort till mig! Så otroligt gullig. Och jag slapp gå så långt trots allt, haha.
DC har plockat många pluspoäng de senaste dagarna! Först på tävlingen, nu med detta och så var han dessutom väldigt fin att rida igår.
Det är ju tur att jag har ett stort gulligt djur som kommer när man ropar nu när jag ska klara mig utan min älskade vovve..
loidressage 