Hoppsadel är inget jag och DC hittills använt oss av – DC har ju inte hoppat överdrivet mycket i sitt liv – men igår var det dags för hopplektion.
Jag gick in i sadelkammaren för att välja ut en sadel att prova på DC. Det är ju inte helt lätt att hitta sadlar som passar min stora häst, men jag kollade igenom dem noga och valde ut en som kändes som att den skulle fungera. En sadel med vid, ganska hög kanal, breda bossor och mycket plats vid manken.
Så tog jag med mig den ner till stallet, och den låg som en smäck!
Det är roligt att jag känner DCs rygg så väl nu att jag kan leta fram en sadel åt honom utan att ens ha honom i närheten. Tvivlar starkt på att jag skulle kunna göra så med någon annan häst.
Vi skulle hoppa i stora ridhuset, men under dagen hann det ändras, så att den nya träningsplatsen blev Åbanan. Jag blev inte jättelycklig eftersom jag vet att det är en svår bana.
Bestämde mig ändå för att DC faktiskt inte vet att den är läskig förrän han själv sett något ”farligt” där eller om jag får honom att känna att det är obehagligt. Så jag tog det väldigt lugnt och utgick från att det trots allt skulle funka bra.
Åbanan ligger på andra sidan vägen, självklart bredvid en å. Det är en ”tittig” bana och DC var lite skeptisk till en början, men kunde slappna av ovanligt fort. Vi red enkla markarbetesövningar i både trav och galopp, DC var lite stark men höll hovarna borta från bommarna duktigt.
Så mitt i passet stannade han upp och stirrade tvärs över ån med ögon stora som tennisbollar. För vad dök upp där om inte 30-40 kor! Jag tänkte att nu går det helt åt skogen. Men korna skrittade bortåt ganska snabbt, och jag vände DC och red honom ner till andra hörnet av ridbanan. Där stannade vi en stund och när de var en bit iväg gick det faktiskt att trava och bara fokusera stenhårt på övningen. Så skönt att korna drog iväg! Allt som allt blev det ett bra pass, ser fram emot nästa gång!
Qruella longerade jag i Wallenberghallen, hon var lydig och jag kunde spänna in henne också. Dessutom fick hon gå några varv med stigbyglarna hängande mot sidorna. Idag är det troligen dags att sitta upp!
Igår hann vi förresten med en tömkörningsclinic med Bo Jenå också! Han är ju helt fantastisk på att jobba hästarna på töm, det ska bli så himla roligt att köra DC för honom! Jag har verkligen imponerats när jag sett honom köra i Globen flera gånger.