En väldigt läsvärd artikel om varierad träning – med Pether Markne och Lars Roepstorff – hittar ni här!
Jag håller med om vikten av variation i träningen, och jag tror att jag är ganska bra på att variera mina hästars arbete. Jag växlar gärna både träningsform, underlag och utrustning. Båda mina fuxar var ute och galopperade i skogen idag, men på helt skilda sätt, de tränade inte alls samma sak.
Nalle cantrade lugnt och kontrollerat på ganska fast underlag. Han var betslad med en portugisisk stång. Det är ett skarpt bett, men Nalle verkar trivas med det. Effekten av mina tygeltag blir väldigt tydlig och jag kan rida på extremt små hjälper med det. Jag använder inte bettet till vardags, utan rider bara med det någon gång ibland. Ursprungligen köpte jag det för att rida Working Equitation-träning med det, då man rider på en hand.
Lillebror var ute på ett mer konditionsinriktat jobb. Han galopperade på flera olika typer av underlag i ett betydligt högre tempo. Han hade ett oledat, rakt tränsbett och inte någon nosgrimma. I dressyren trivs jag bäst med att rida honom på ett tredelat bett, men jag varierar gärna med det oledade t ex när vi är ute i skogen.
Syftet med dagens träning var för Nalle att få en ”fluffigare”, mer luftig och samlad galopp. Med Lillebror var målet det motsatta, jag ville att han skulle galoppera mer framåt och verkligen få sträcka ut sig. Jag är nöjd med resultatet av båda passen (men lite slut i ryggen eftersom Lillebrors mål verkligen nåddes – när han sträcker ut sig blir det minst sagt låånga språng!). Imorgon väntar dressyr för Nalle och vila för Lillebror.
loidressage 