Jag ägnade utan framgång alla pauser under SIHS på Globen åt besök i alla montrar på jakt efter ett träns åt min DC med det gigantiska huvudet…
Insåg att jag måste beställa ett och gick då förstås till ”min egen” butik My One och vad hittade jag där?!?! Jo, ett träns av märket Capriole, som var precis det jag sökte. Ett enkelt svart träns med pullbackgrimma och silverfärgade spännen i storlek X-full. De tyglar jag ville ha fanns också; släta med många stoppar, silverfärgat spänne och franska hakar, och alltsammans var så bra pris på att det inte gjorde något att jag fick komplettera med separata tyglar. Nu ska det bara provas på jättehästen, men jag tror att det kommer att passa!
Idag har jag ridit en hel del. Båda Don:arna, alltså Don Larson och Don Cameron :) Båda fick gå i ridhuset innan hagutsläppet. Arbetet som behövdes var däremot helt olika. DL var seeg, och verkade bara uppgivet dagdrömma om att få komma ut i hagen. DC verkade också bara tänka på att få komma ut i hagen, men hans strategi var snarare att vara så kvick i fötterna att han skulle kunna studsa ut genom ridhustaket. Egentligen gillar ingen av dem att behöva ridas innan de fått vara i hagen, men det är bara att vänja sig, det måste ju fungera med meeting. Jobbet med Larson var i alla fall att han skulle svara framåt för mindre hjälper. Han var ganska duktig, och galoppen blir bara bättre och bättre! DC fick galoppera av sig ganska ordentligt, och sedan var han riktigt fin, med bra stöd på bettet och fin trav över ryggen. Han lämnade ridhuset med öronen droppande av svett, men väldigt nöjd med sig själv!!
På eftermiddagen var jag ute på Ljusterö och red Bamora igen. Hon var mycket lugnare än senast och rörde sig i princip hela tiden avslappnat. Det var bara fjärde eller femte gången hon blev riden i år, hon har ju en fölis både bredvid sig och i magen. Bilderna på henne nedan är fotade av matte Maria Håkansson.
Bamora, f. 2006 e. Krack C – Gribaldi
Buusig!
loidressage 