När DC och jag red ut häromdagen blev vi attackerade av en stor, svart hund, typ labrador. Den kom springande ut bakom oss och skällde som en galning! Som tur är ropade ägaren på den precis när den var framme vid DC’s bakben.
Det var inte läge att fota den svarta så här är en annan, inte så skrämmande, vovve ;)
DC blev riktigt rädd och satte full fart, men han var ändå cool och saktade av så fort han såg att det ”bara” var en hund och inte något ”äkta” rovdjur. Duktiga pållen <3.
Det som jag uppskattar mycket var att hundägaren kom ut direkt och bad jättemycket om ursäkt och undrade om det hade gått bra med oss.
Hoppas att vi har lika goda grannar när vi själva ställer till det, t ex när DC hoppar ut på en åker på väg till Segersta… :)