..så kom solsken.
Eller okej, det gjorde det inte alls, men det blev så pass långt uppehåll att jag vågade ta ut Mejram på slingan.
Mejram var faktiskt ganska tjurig igår, något som är ovanligt för henne. Hon var spänd, men vi lyckades komma förbi det ganska bra och kunde ändå avsluta med en hyfsat lugn, mjukare häst.
Sedan var det min favoritpålles tur! Vi red i ridhuset och han kändes redan mycket bättre än senaste passet! Så himla kul!
I och för sig kan jag tycka att om hästen inte känns bättre och bättre de första dagarna efter att ha vilat, så gör man något snett i träningen. Hela poängen är ju att varje dressyrpass ska göra hästen ännu lydigare, mer lösgjord, rakriktad osv, och då märks det väl tydligast efter att man inte tränat den på ett tag.
Fina häst!
DC och jag körde ganska mycket skolor på olika linjer – utom fyrkantsspåret. Jag red faktiskt nästan inte alls på fyrkanten igår utan höll mig minst 1-2 meter innanför. Det är nyttigt för DC att inte ha en vägg att luta sig mot, och jag märker att jag hittar på mer varierande ridvägar när jag håller mig borta helt och hållet från fyrkantsspåret.
Jag red igenom MsvB:4 också för att känna om jag hittar någon linje vi ska slipa extra på. Det mesta kändes riktigt bra! Vi behöver dock repetera mellangalopp och ökad galopp. Inte för att DC är dålig på att öka, tvärtom! Men jag måste få bort katapultkänslan i början av ökningen! Och så brukar man få pluspoäng när hästen går att stanna ;)
Nu ska jag åka till stallet och träna på just det!
loidressage 