DC gästbloggar igen

Vem vet – det kanske blir tradition att jag gästbloggar på lördagar ?

Matte red på mig i förmiddags och nu är hon hemma hos sig, så jag tänkte sysselsätta mig lite med att berätta om första veckan här i Skåne.

Jag bor alltså på Flyinge Kungsgård i Wallenbergstallet. Bättre adress får man leta efter, eller hur? :)

WBS kallas mitt stall

WBS kallas mitt stall

Min box är helt OK. Jag har lika mycket halm som hemma hos Kicki och ett stort fönster att titta ut från. När vi kom luktade det obeskrivligt illa. Jag tänkte att det nog var från stora gödselstacken som är rätt nära mitt stall, men sedan fick jag höra att det är storkarna som bor där som äter äcklig kyckling!

De första nätterna var rätt trista innan jag fick en boxgranne. Att jag blev själv berodde på att stallet är uppdelat efter vilket underlag man står på. På måndagen kom i alla fall fler som skulle bo i min halmiga del.

Det sämsta med hagarna är att det inte finns en enda lerfläck! Men matte är visst väldigt nöjd med det… Och så finns det en skrittmaskin jättenära min hage. Jag blänger på den ibland och jag tror att den har fattat att det är jag som bestämmer, för den rör sig nästan aldrig!

Idag fick jag äntligen en hagkompis – Linné, som är valack och fux som jag, men bara 6 år. Vi kommer nog trivas bra ihop. Han tyckte att det var kul att dra i mina kinder, lite konstigt faktiskt. Men så vet ju inte han hur skitig jag var i nyllet i morse heller! Haha!

Under veckan har matte terroriserat mig på olika sätt:

Jag har sprungit fint i Crafoordhallen. Fast det är verkligen ingen terror att vara där. Jag gillar att ha hela hallen (43*84 meter!) för mig själv och särskilt när det kommer in folk på läktaren och säger typ Åhhh och Ahhh. Då gör jag mig extra snygg och visar vad jag kan! ;)

Promenader i Parken – efter flera vändor kunde jag gå här med normal puls.

Fattar ni hur läskigt att traska runt på en kyrkogård med gubbar som bott här i stallen på typ 1700-talet?

Skritt på Warren Hastings-banan (ännu en gubbe med gravplats i parken, Warren Hastings var en fullblodshingst på Flyinge i slutet av 1800-talet.) Det var kul att få se mattes hus från baksidan, men där fanns också en grymt läskig ekstubbe – den farligaste jag någonsin sett. Jag hatar den jätte-jättemycket!

Årundan – jamen ni hör väl på namnet? Men jag lyckades ju vänja mig vid änderna på Sköldnora, så det blir nog bra med den här skånska ån också. Jag fick i alla fall sällskap på skrittrundan med flera av mina stallkompisar. Väldigt trevligt faktiskt.

Sadelprovning – ni vet ju hur illa jag tycker om att vara på Mustang och prova sadlar... (Men sedan Chris kom på att mina sadelgjordsspännen satt så långt ned att de klämde mitt Six-pack och matte köpte en längre gjord och dessutom la ludd vid spännena så gnäller jag inte alls längre om sadling.)
Hur som helst behövde jag inte ”prova” för matte kom med en hoppsadel som passade på en gång, med blått Flyingeschabrak under och allt. Allt klär ju en skönhet, men ett sånt mörkblått schabrak med guldtext på är verkligen pricken över i på en snygg fux!

schabrak

Åbanan – nu var det inte själva ån som var den stora grejen här. Vi hade markarbeteslektion och det var riktigt kul tills – just det: de har KOR!! i Skåne också! Det absolut värsta jag vet, de mest onödiga djuren på jorden näst bromsar! 30-40 stycken kom plötsligt promenerande… Jag tvärstannade förstås, visade vitögonen och backade, men när matte hade låtit mig stirra på dem en stund gav de upp och skrittade vidare bort från oss så vi kunde fortsätta att jobba med hindren. Jag hatar kor ännu mer än ekstubben!

Nu låter det kanske som att jag går runt och är bitter och hatar massor av saker, men så är det inte alls. Jag gillar faktiskt det mesta, men jag gillar inte när saker och ting är ute efter att skada mig!

Bläh för kor!

Bläh för kor!

Just det – matte har tömkört mig också. Det var ett bra tag sen, men nu är det visst någon Bosse här nere som är typ Tömkörnings-Gud, som matte hoppas att vi två ska få jobba med, så det var väl bäst att vi tränade lite då. Vi får hålla tummarna för att det blir jag och inte den där Qruella som ska ha tömkörningsträningen. Malin – min bästa kiropraktor – tycker att det vore nyttigt för min långa rygg att börja trampa lite…

Alltså Qruella har jag inte träffat än, men tills motsatsen har bevisats tänker jag inte gilla henne, för hon langade matte i backen igår och om matte har ont i ryggen rider hon inget bra på mig.

Imorgon ska matte och jag gå och väga mig. Matte säger att hon hoppas att jag är tjock. Men det är jag ju såklart inte! :)

Snart dags för tävlingspremiär i Skåne - sist vi var ute kom vi 2:a

Snart dags för tävlingspremiär i Skåne – sist vi var ute kom vi 2:a

Ha en bra vecka så hörs vi väl på lördag!

4 kommentarer

Filed under Dressyr, Häst, Ridsport

4 responses to “DC gästbloggar igen

  1. Ser fram emot dina inlägg DC :-)
    Håll dig o skinnet så kanske du slipper se skrittmaskinen från insidan.

  2. Caroline Johansson

    SÅ bra! haha, stackars DC, lite kaxig och osäker på en och samma gång.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s