Idag är det hela 6 år sedan jag förlorade min fina Guvernör.
Det känns som en evighet sedan, och det känns som igår. Jag kommer aldrig glömma dagen när vi tog bort honom, det var så tungt.
Jag höll i grimskaftet när han föll till marken. Det var läskigt och det var hemskt, men ändå fint på något sätt. Att få vara med in i det sista efter att vi hade kämpat tillsammans för att få honom frisk.
Guvernör var min första stora häst. Vi köpte honom av underbara Karin i Askersund sommaren när jag var 12 år. Jag kommer ihåg när jag ringde på annonsen och bokade provridningen. Lilla jag trodde att hästen hette Gubvernör och tyckte att det var ett så konstigt namn.
Vi åkte i alla fall och provred och jag föll för Guvvie redan när jag såg honom genom stallfönstret när vi kom med bilen. ”Åh, hoppas det är den!”.
Och det var det! Vi kom tillbaka, provred igen och tog sedan med honom hem till Stockholm. En stor, svart häst som älskade Bassett’s Lakritskonfekt över allt annat godis.
Guvernör lärde mig att rida stor häst, att åka på meeting och inte minst att tävla mot ”dressyrtanterna” ;) När jag var 13 år gammal gjorde vi min MsvB-debut tillsammans, i en MsvB:2 på Högvreten.
Jag är så glad för den tiden jag fick med Guvernör. Han var en fantastisk läromästare, tävlingskamrat och vän <3
Fina ord om en fin häst! Inte utan att tårarna tittar fram! Jag kommer inte heller att glömma när du ringde på annonsen. Du var ju ett barn… Alla andra som ringt och varit minderåriga hade låtit mamma eller pappa ringa men du ringde själv. Redan som 12-åring var du målmedveten, framåt och du visste vad du ville! Utan det hade du inte ridit Msv B på honom året efter att du köpt honom även om han och jag ridit samma klass tidigare. Det är ditt sätt att vara som gjort dig till den du är idag. Och jag är glad att den häst jag fick förtroendet att rida in och utveckla under flera år, har kunnat ge dig något vidare! Tack för att du köpte honom!! <3
Åh nu rinner tårarna här också :’) Vet inte vad jag ska säga riktigt, men tack!! <333