Jag sitter med min frukost i köket med utsikt över Warren Hastings, där höstlöven snart har fallit av alla träd.

Lika eländig som förra veckan var, lika grym har denna varit :)
- Jag klarade min första Diplomering, yrkesprovet för hästskötare!
Nu har jag papper på att jag:
”.. .med iakttagande av ett gott horsemanship, har kompetens att sköta hästar, stall, utrustning och kringområden, på ett självständigt och yrkesmässigt sätt.”
- Sedan var det ju provet i Hästkunskap, som jag hade missat. Det gick kanonbra!
- Och så gick det bra på hoppuppföljningen med Henrik Ankarcrona, med kritik över förväntan :)
Alla tre pållarna har skött sina uppgifter helt strålande under veckan;
Qruella blir bara bättre och bättre ( ta i trä), Hipp San bjöd som sagt på fin hoppning, men även på vårt bästa gemensamma dressyrpass i tisdags.

Hipp San, Hopp San
Trean, som åkte hem igår eftermiddag, har varit en riktig guldklimp!
Vi avslutade med hopplektion för Anders igår och Trean hade sina ägare på läktaren. Han blev väldigt tittig när han för första gången fick se Stora Ridhuset, men han spände av mot slutet och jag är säker på att han kommer att utvecklas fint hemma i skogarna i Småland!

Fina Three Hearts, lycka till!
Nu är det alltså slut på det första blocket och efter att Trean åkt hem ägnade jag ett bra tag åt att skura ”mina” fyra boxar.
Vi har ansvar även över helgen för våra tidigare hästar, men på måndag är det två nya hästar i mina loggböcker…
Spänningen är oliiiiiidlig, men jag återkommer med det, så får ni vara lite nyfikna en stund :)
Qruella får jag alltså behålla. Nu är det dags för henne att börja skolan på riktigt, som vanliga 3-åringar. Examen i förskolan fixade hon ju galant; Magister Anders dög nästan lika bra som speciallärare Astrid, haha.
Jag tror faktiskt att Q är nöjd med att ha mig kvar som ”icke-överraskning” i tillvaron, nya saker har vi ju konstaterat är hennes värsta.
Vi har hållit till i lilla ridhuset med henne senaste veckorna, men igår tog vi henne till Wallenberg igen. Där hade hon totalfnatt när jag longerade, hon galopperade runt och bockade och sparkade bakut, men kunde faktiskt lugna sig igen! När jag linade undrade jag både en och två gånger hur jag skulle kunna rida på det där, men när vi hade hängt lite och jag hoppade upp var det som bortblåst och hon var superkoncentrerad och jättefin att rida.
Och vilken härlig galopp hon har! Det märktes extra tydligt nu när hon kom ut på långsidorna i ett stort ridhus, lilla ridhuset som inte ens är 20*40 gör inte direkt galoppen rättvisa även om den känts luftig där också.

Bra avslutning på veckan – full pott på Ridlära-provet!