Jag friserade som sagt mina skolhästar igår…
Vildvuxen 3-åring!
Efter lite jobb…
När jag fixade pannluggen på Zunshine kom jag att tänka på lite olika pannluggar genom tiderna :)
Jag minns hur ledsen jag var när min ponny för många år sedan var lämnad till försäljning här i söder och vi fick nytagna bilder på den med det som vi 08:or föraktfullt kallade SKÅNE-lugg ;) Det värsta jag hade sett – en riktigt tjock ponnylugg som blivit tvärt avklippt, helt spikrakt..
En som inte har någon lugg alls att skryta med är Nalle. Vi var väldigt nöjda på de tävlingar där det var dispens för öronluva, då kunde ingen se bristen på pannlugg. Det var tyvärr inte så ofta, men åtminstone på JSM, thank god ;)
Nalle är vacker ändå
DC är ännu värre, med ca 15 sytrådstunna strån till pannlugg. Han var dessutom troligen enhörning i sitt förra liv och har en knöl mellan öronen, så han ser absolut inte klok ut med flätad pannlugg. Utsläppt lugg, precis ner till bärnsten/guld-pannbandet på kandaret har han på tävling.
Snygg-DC!
När det gäller pannluggar är nog toppenhistorien ett C-ponnyekipage som jag hjälpte med dressyrträning för några år sedan. Det var tävlingsdebut och jag hade klippt pälsen och fixat manen. Lillmattes mamma tog så hand om pannluggen och höll den i ett obevakat ögonblick rakt upp ovanför ponnyns öron och klippte den rakt av ÅT FEL HÅLL! Tänk er etappklippning liksom, med kortaste etappen ytterst. Vackert! ;)
loidressage 