Det här inlägget skrev jag för att lägga upp under eftermiddagen idag. Det är ganska mycket i det som inte stämmer längre :(
När jag klev ut från jobbet vid 15.00 idag upptäckte jag att jag hade ett missat samtal från tävlingsledaren i Mariefred. Jag ringde upp och fick då veta att det inte blir någon start för Don Cameron imorgon. Han är uppklassad ur lokal tävling, något jag fullständigt hade missat. En medtävlare hade mejlat arrangören angående att hon/han (hen) hade räknat ut att DC är uppklassad.
Rätt ska vara rätt såklart, det tycker jag verkligen! Däremot känns det väldigt tråkigt att reglerna numera gäller över 24 månader – vi vet ju alla vad som kan hända med hästar under så lång tid.
Jag hade missat TR-ändringen om att uppklassningen gäller över 24 månader och inte ett år numera. Mitt eget fel, visst, men det känns ändå obeskrivligt surt att inte få återvända till tävlingsbanorna på lägsta möjliga nivå efter lång frånvaro – vilken kalldusch!
DC slapp åtminstone bli av med sina mysiga lurvtussar i öronen, alltid något!
Jag tänkte att ni ska få läsa det ursprungliga inlägget ändå:
________________
I morgon åker vi till Mariefred för att göra årets första start!
Det är lite långt till Mariefred (9 mil), men jag har valt ut den här tävlingen noga. Jag vill att vi ska ha så bra förutsättningar som möjligt efter att ha varit borta så länge från banan.
Sedan kan jag förstås ha tänkt helt fel och det blir pannkaka av alltihop, men man kan inte göra mer än sitt bästa…
Ridhuset i Mariefred är stort och framridningen kommer att vara precis bredvid banan.
Nalle och jag debuterade Intermediaire I i Mariefred 2011.
Jag tänker att det borde vara en fördel att DC slipper att gå från ett ställe till ett annat. Så att han, med sin fortfarande väldigt låga tolerans för ”konstigheter”, får befinna sig på en och samma plats.
Mitt enda fokus är att vi ska vara lugna och glada! Vi har inga som helst prestationskrav, utan är där för att bygga en ny grund för vårt fortsatta tävlande.
Som jag skrev häromdagen har DC fått vara knoppad till de programträningar vi varit på och jag har ridit med mina tävlingsstövlar den här veckan. Låter kanske konstigt, men de är rätt mycket hårdare än mina vanliga och DC är som bekant känsligare än någonsin för skänkeln.
Eftersom det är obligatoriskt med sporrar på alla nivåer har jag också ägnat veckan åt att vänja tillbaka oss med det. Jag har inte haft sådana på fötterna sedan i september, så jag skaffade ett par ponnysporrar på 15 mm. (Kul att jag har två PAR gummifodrade Sprengersporrar på 35 mm, men de kanske kommer till nytta på någon annan häst i framtiden)
Jag har till och med provat att sätta upp mitt hår, eftersom jag etappklippt det sedan senaste tävlingen. Det går nu åt två hårnät för att det inte ska spreta.
Så här hade jag håret uppsatt när det var jämnlångt
Och så har jag ridit i min tävlingshjälm, som faktiskt sitter pyttelite annorlunda än den jag har till vardags. Många fåniga små detaljer kan man tycka – kul och skadar definitivt inte, tycker jag :)
Hjälmarna fick jag från Samshield/Trolle Company eftersom jag skrivit mycket på bloggen om att aldrig rida utan hjälm, med början i januari 2012.
Nya sadeln har vi bara ridit i fyra dagar, men jag hoppas ju att den är så mycket bättre att den förändringen bara är positiv.
Chichi fyller 4 år idag! Hurra för min underbara lilla vovve! <3
Helt otroligt att det är 4 år sedan den här prinsessan föddes! Hon fick namnet Gersimi’s Dark and Stormy och växte upp de första veckorna tillsammans med sina syskon och föräldrar i Falköping. Vi fick hem henne den 9:e maj 2009!
Ett fyrfaldigt VOV på födelsedagen!
loidressage 