loidressage

Igår red jag lilla Cheveyo! Men plötsligt så gjorde jag inte det längre…

Cheveyo var riktigt duktig och hade precis lyckats fatta rätt galopp när benen försvann på honom. Han halkade till och välte rakt ner på sidan med alla fyra benen åt ena hållet. Tursamt nog landade han inte på mig, utan jag rullade iväg som en liten snöboll, haha.

Sedan var stackars Cheveyo lite chockad, jag fångade honom snabbt men när jag satt upp igen var det väldigt läskigt att gå. Han stannade till så fort han såg ett hovspår i snön som var lite djupare än de andra.

Jag kommer så väl ihåg vintern när jag var 8 år och mamma hade en medryttarhäst. En stor skimmel på 175 cm. Jag red honom på ridbanan när vi kraschlandade efter att han halkat på en isfläck. Det var riktigt obehagligt. Cheveyo är knappast mycket högre än 160.

Hunting Call fick också gå ett pass i snön. Han höll sig på alla fyra, men så är han ju lite äldre och mer balanserad också.

Nalle kunde hålla balansen i snön – kolla snödjupet på höger fram!

DC däremot jobbade inte i snön, men det betyder inte att vi inte tränade. Jag tog in honom och lät honom stå på stallgången, pysslade om honom som vanligt och lyxade dessutom till det lite med Back-on-track-nattbandage.

Vi börjar nu på allvar förbereda oss för att jag ska kunna sitta upp på DC om två veckor. Igår innebar den träningen att jag tog fram en pall och stod på den medan jag halvt hängde över DCs rygg. Jag växlade sida, och växlade även mellan att vara långt fram respektive långt bak på hans rygg. Jag ägnade en dryg halvtimme åt detta och passade på att sjunga lite julsånger för DC, haha :)

Det låter kanske lite flummigt och till och med småknäppt, men det fungerar verkligen. Det har hänt förut när DC har vilat några dagar att han tjafsat vid uppsittningen, och nu handlar det om tre månader…

Igår började jag med en häst som var riktigt förbannad bara jag la armarna över ryggen på honom och slutade med en avslappnad häst som stod och halvsov medan jag flyttade mig runt honom, framåt och bakåt på både höger och vänster sida, trummandes med armarna på andra sidan av hans mage.

DC har fått gå på töm idag!

Egentligen var planen att börja med tömkörning redan för två veckor sedan, men det har av olika anledningar inte varit praktiskt genomförbart.

Nu har dock ridbanan äntligen frusit så att vi kan använda den! Det är ju inget underlag på den än, men marken är utjämnad och helt plan, så nu när det är ordentligt med snö på fungerar det bra ändå.

Hittills har det varit promenader och longering

Longera har jag kunnat göra på travbanan, men att ta dit en vild häst med massa tömkörningsutrustning på har inte känts som en klok idé.

Det var så kul att jobba med DC idag! Han var koncentrerad, uppmärksam och lydig. Dessutom rörde han sig såååå fint!!

Eftersom det var så tjockt med snö höll vi oss till skritt och trav – mycket skritt! Både jag och DC fick träna benmusklerna ordentligt… :)

Åh, jag har precis kommit hem från en av årets mysigaste tillställningar :) Waxholms Fältrittklubbs årliga julbord!

Jättekul att träffa alla gulliga vänner, vissa har jag sprungit in i under helgen men många har jag inte sett på ett bra tag! Vi åt massor av mat och ännu mer godis..

Kommer knappt behöva äta på tre dagar..

En tipspromenad med hästtema blev det också, vanliga 1-kryss-2-modellen där Hippopotamus alltid var ett av svarsalternativen… Utslagsfrågan var att hitta på ett julrim med hästtema. Mitt lag var ett av de fem lag som hade alla 8 rätt, så det blev rimtävling för oss.

Inspirationen flödade och jag svängde ihop ett litet rim som jag faktiskt tänkte dela med mig av här. Bjuder på det ;)

Hippopotamus och hans vänner längtar till jul, för även hästar tycker att vintern är kul! Vild galopp på en snötäckt äng, sedan är det dags att inta sin halmsäng. Alla fölen har skrivit till tomten för att önska, en härlig sommar med bete och grönska!

Laget kammade faktiskt hem förstaplatsen och därmed mumsiga pepparkakstryfflar mm. Inte för att jag egentligen behövde mer godis efter den här middagen..! En riktigt trevlig kväll var det, som alltid!

Nu är det ju verkligen vinter, vilket bl a innebär två saker.

1. Det är snart ett nytt år och en ny tävlingssäsong!

2. Det är rätt ordentligt med snö ute!

Nalle gillar vintern!

Det betyder att det finns två saker som är bra att tänka på.

1. Förnya tävlingslicenserna!

De flesta kommer väl ihåg att uppdatera sin ryttarlicens, men att man även måste aktivera hästlicensen är ju nytt sedan ett år tillbaka. Jag ”aktiverade Don Cameron 2013” idag.

Hoppas på ett bättre 2013..

2. Ta med en hovkrats när du rider utomhus!

Visst, det går att peta ur snöstyltor med en bilnyckel om man råkar ha det i fickan, men det är lite onödigt krångligt.

Jag har även varit ute någon gång och inte haft ett enda hovkratsliknande föremål med mig. Då finns det en nödlösning kvar – ta loss ena stiglädret från sadeln och använd stigbygeln till att slå bort styltorna ur hovarna. Det är väldigt onödigt krångligt.

Så hovkrats – bra trick!

Det blev ju ännu en toppendag för svensk dressyr igår! Så kul att få se Tinne krossa ännu ett rekord! Patriks kür var också helt fantastisk!

DC var ute och travade på lina i snön innan jag åkte in till Globen. Han fick ha sitt 600-gram tjocka innetäcke på sig, det var så extremt kallt och han gick ett väldigt kort och lätt pass.

Snygghäst!

Idag ska han få jobba lite mer, eventuellt promenerar jag runt hela rundbanan med honom också! Det beror lite på hur många travare som är där… :)

I eftermiddag ska jag åka till Rydbo och hålla en träning. Dessutom funderar jag på att klämma in lussebullebak någonstans under dagen.. Mums!

Gårdagen fortsatte vara kanon även efter clinicen. Jag och min kära mor åkte och fikade på Wayne’s Coffee och mötte sedan upp Lisen. Vi åt en supergod middag på Oliver Twist vid Slussen.

Showen på kvällen följde samma mönster som vanligt. Lite tjatigt är det allt, men en tradition är ju en tradition :) Sötast under kvällen var lejonponnyn Luma som bl a visade upp lite passage. Inte riktigt en passage som hade platsat i dagens GP, men för att vara en shettis imponerade det!

Ridsportförbundet bjöd in mig till ”Stjärnmingel” i pausen under showen. Jag träffade några av de andra ”Ridsportstjärnorna” och även jubileumsrittsarrangörer. Här finns lite bilder från minglet :)

Idag har vi tittat på Grand Prix-dressyren och fått nöjet att se Tinne och Don Auriello slå svenskt rekord! Vilken ritt!

Ekipaget var sist ut i klassen och hade så stor marginal till tvåan att alla förstod att de vann i samma ögonblick som de gjorde den avslutande halten. Det blev stående ovationer och applåder á la hårdrockskonsert, helt magiskt!

Som vanligt vid den här tiden varje år är jag på väg in till Globen. SIHS hela helgen, hoppas på fantastiska dressyruppvisningar och att träffa många fina vänner!

Idag är jag i Globen hela dagen eftersom jag blivit inbjuden till premiärföreställningen ikväll, men imorgon och på söndag är det bara dressyr som gäller!

Så, vilka träffar jag där? :)

DC är utan matte idag och passar på att träna diagonalslutor! ;)

Ídag passerade vi ännu en milstolpe i DCs konvalecens! Han har fått gå ut tillsammans med Ängel i en större hage.

Det är otroligt viktigt för mig att DC får ”vara häst”. Han ska gå i en riktig hage, med sällskap – det har jag lovat honom.

Det har varit väldigt frustrerande för mig att han har tvingats stå instängd efter operationen, men äntligen får jag en ny chans att uppfylla mitt löfte till DC.

Så här skrev jag på bloggen den 11 september, när DC hade gått omkull i hagen:

”Självklart funderar jag på hur smart det är att ha sin tävlingshäst ute och leka med kompisar i en stor hage med skogspartier, men hur jag än vrider och vänder på det har jag valt rätt! DC måste få vara ute länge på dagarna, röra på sig ordentligt på  stora ytor och ha vänner att umgås med annars funkar han inte som ridhäst överhuvudtaget.

Så deppig som han var när han pga elproblem i vintras stod ensam i en hingsthage och dessutom inte hade någon boxgranne vill jag aldrig mer se honom.

Så uppgiven och besviken på mig som inte hann med honom ordentligt, som han var innan vi flyttade hem honom till Brännskogen ska han aldrig mer få bli.”

Så här glad var DC idag!

Igår longerade jag DC på travbanan. Först i skritt och trav i vanlig ordning, han såg supertrevlig ut! Så bestämde jag mig för att be honom att galoppera, för första gången på 11 veckor och 1 dag. (Han gick ju omkull i hagen 10 september…).

Jag förväntade mig en totalexplosion med fyrsprång och bockar, men DC uppförde sig helt fantastiskt bra! Han fick smyga igång i galopp försiktigt i vänster varv, galoppera ett drygt varv och sedan bryta av. Så gjorde vi samma sak åt andra hållet, där blev det någon bock och lite högt tempo först, men sedan lugnade han sig.

DC 10 september – senaste gången han fick galoppera. Vi lekte lite med trampet också :)

Jag minns så otroligt väl när vi hämtade hem DC efter operationen. Jag ledde honom genom gångarna på Ultuna, från hans box, förbi röntgen och nedför stora löpargången.

Vi gick så extremt långsamt, för magens och sårets skull.

Det var ungefär samma tempo som luciatågen i lågstadiet :(

Då trodde jag knappt att det skulle komma en dag då han fick springa igen. Igår var den dagen!

Min helg har varit väldigt annorlunda mot vad den brukar vara. Jag vet inte när jag senast var så lite i stallet under en helg. Jag har ”bara” haft DC att ta hand om och ingen annan som skulle ridas.

Jag har istället tillbringat nästan hela lördagen och söndagen hemma. Vi har börjat julpynta och jag och pappa har byggt ett bidrag till en pepparkakshus-arktitekttävling.
Temat var ”Alla kan vara med – din snilleblixt för en bättre stad”. Vi byggde en tunnelbanestation anpassad för alla människor, såväl blinda som rullstolsbunrna och barn.

Pepparkaks-Tunnelbana! :)

Pepparkakshusbak med snnorlunda konstruktioner är en familjetradition som vi haft sedan innan jag föddes. Men det här var faktiskt första gången vi gjorde ett tävlingsbidrag. Riktigt kul var det!

Det har varit skönt att sitta hemma och pyssla hela helgen, men nu längtar jag till min pålle! Jag ska åka till stallet precis nu tänkte jag. En promenad och lite longering står på schemat idag!

Kicki och jag kommit överens om att julpynta galet! Vi har så högt i tak i stallet att vi kan ha massor av fint utan att riskera att hästarna får i sig något farligt!

Ljusslinga med blå stjärnor, massor av granris med kulor (självklart inte glas!) och glitter blir det.

DC får sitt namn i kristyr på pepparkakor som jag tänkte sätta på den delen av plakett-tavlan som vi inte lyckats fylla på den här sjuka hösten…

Resten av de fyra paketen med pepparkaksdeg har jag bakat ut till ett bidrag till en tävling. Återkommer med bild!

Dagens stall/ridjobb bestod av en demotur med Ängel för en eventuell medryttare. Jag red först och sedan fick hon prova på ”dressyrbanan”.

DC och jag tog en rask promenad till travbanans början och hem igen. Hans nya hage är perfekt på flera sätt – dels är den väldigt torr i jämförelse med hans lilla sjukhage, dels ligger den bättre till. Han är mycket mer i händelsernas centrum och har underhållning dels av bilarna som passerar förbi på Frestavägen, dels av rottweilern Algot som sitter på gödselcontainern och ibland gör ett besök i hagen – modig hund…

Jag skyndade mig sedan till Täby och åt lunch med mamma och min kära ”gamla” ridlärare Silvana. Supermysigt! Vi pratade massor om förr i tiden när jag hade hennes busiga lilla russ Ponti, som nu är 23 år!

Ponti och jag på Vätö

Jag hade aldrig trott att det kunde kännas magiskt att galoppera en före detta tävlingstravare…!

Ängel och jag red till ridhuset på Fornboda. Där jobbade vi först som vanligt i trav med skänkelvikningar, övergångar och halter. När gas, broms och sidförande skänkel fungerade ordentligt gav vi oss på galoppen.

Galoppfattningarna fungerar ganska bra nu tycker jag. Vi började galoppera på en stor volt. Jag lyckades få Ängel att galoppera ganska lugnt utan att det blev travblandat. Det är verkligen en hårfin gräns mellan att driva så mycket att hon blir stressad och att driva för lite så att hon tappar takten och bryter av.

På vägen hem skrittade vi förbi en brasa. Ängel brydde sig inte överhuvudtaget – hon var så snäll att jag kunde ta ett kort. Den hästen har ett psyke av stål!

Vi galopperade varv på varv, jag koncentrerade mig på att få henne att följa hela voltspåret och att hitta en jämn takt. Efter kanske 10 varv i höger galopp vågade hon prova att sänka sig framåt neråt och kom på tygeln ett par språng! Så ryckte hon upp huvudet igen för att hålla balansen, men kom snabbt tillbaka i formen och lyckades hålla sig kvar där något varv i taget. Sedan gjorde vi samma sak i vänster varv och nu gick det snabbare för henne att hitta rätt.

Vilken känsla när pusselbitarna ramlade på plats för henne! Helt plötsligt galopperade hon med ryggen och hela kroppen! Sjukt kul!

Igår fick jag leka jockey ;) Kicki serverade galoppörer på löpande band till mig. Lyx att få färdiga hästar att bara tränsa och sitta upp på!

Cheveyo gick ett lite lugnare pass. Han har förstått hur man ska ta stöd på bettet och går i en riktigt trevlig unghästform!

Mejram, Colle och Ellen fick en efter en gå samma vända – två varv på rundbanan och ett varv på slingan. Det märks att det är fullblod jag sitter på när de får springa fort i sista uppförsbacken…! Riktigt roligt!

Jag satt lite löst när Ellen plötsligt tvärstannade från galopp. Hon hörde änderna flaxa runt i sjön vi galopperade förbi och tyckte att det var superläskigt. Tursamt nog red jag med dubbelfattning/korslagda tyglar, så jag fick stöd med tyglarna mot manken när hon nitade och slapp hamna på hennes hals :) Jämfört med min egen pålles påhitt var det förstås piece of cake, haha..

De andra två sprang förbi sjön utan några som helst tveksamheter. Mejram fick möta en hund, men den var mer rädd för henne än vad hon var för den. Många ”naturupplevelser” seanste dagarna tycker jag, med älgar, hundar, änder och allt vad det är!

Ellen trivs bättre i hagen än vid sjön!

Idag har jag ridit Mejram – hon gick på topp och visade upp sina allra bästa sidor! Vi red mycket skolor och började även med bakdelsvändningar för första gången. Det var lite krångligt att vända på stället, verkade Mejram tycka. Hon ansträngde sig ändå verkligen för att förstå vad jag ville och efter några vändningar gjorde hon det riktigt hyfsat! Jag bara älskar när man märker att hästen verkligen försöker!

Colle blev det ett lite kortare pass med eftersom det hunnit bli så pass mörkt. Vi passade på att låta idag bli en relax-dag för honom, med lugn jogging. Imorgon blir det också lite chill – hans matte ska ge honom massage, men sen får han jobba på igen.

Don-knasboll-men-åh-så-fantastisk-när-han-är-på-humör-Cameron var en stjärna idag! Jag longerade honom på breda delen av travbanan, bara väldigt försiktigt i skritt och trav. Han var lugn, koncentrerad, lydig och positiv! (Lugn=bara en repa rejäla brallar)

Dessutom mötte han en travare med sulky utan att få upp pulsen till Vettskrämd-näbbmus-nivå! Vi tog oss t o m hem utan att han var så upprörd att han flög i luften så fort han hörde en bil åka förbi på promenaden tillbaka parallellt med bilvägen.

DC kan när han vågar och vill!

Idag har DC varit på Mälarkliniken och fått nya blanka skor på fötterna. Jag passade på att ställa honom på vågen och blev väldigt glad när jag såg siffrorna på displayen!

Idag den 19 november väger DC 680 kilo!! Senast han stod på en våg var den 11 oktober – då vägde han 612 kilo. Det innebär att han har gått upp nästan 70 kilo på mindre än 6 veckor!

DC 19 november 2012

Så här såg DC ut den 14 oktober, alltså 3 dagar efter att vågen visade 612 kg

Nu kommer viktuppgången såklart inte fortsätta i samma takt. Skulle den göra det så skulle DC väga 748 kilo den 28 december…

Det flyttade in en ny häst på Brännskogen igår. Det är en fullblodsvalack, men det är jag inte 100% på att DC förstod…

Idag tog vi en promenad i riktigt snårig terräng inne i skogen. DC följde mig som en liten hund mellan träden, över stock och sten i en kvart, för att sedan totalexplodera i luften när vi kom ut på grusvägen igen… Så här söt var han i alla fall bland träden :)

Jag var på Fornboda i eftermiddags och höll dressyrträning för Anna och Thestor. De jobbade på riktigt bra trots att det var en hel hoppbana, två hopphästar och två busiga hundar i manegen. Oslagbar miljöträning för en ung dressyrhäst!

På vägen hem åkte jag förbi Ulrika – Uhip alltså – och hämtade mina nya supersnygga sponsorkläder från årets vinterkollektion! Bilder på dem dyker upp snart. Jag kan förresten berätta att Uhip kommer att finnas på plats under Stockholm International Horseshow!

Igår hände det spännande saker i skogen vid vår ridväg. Jag och Ängel var på väg till banan när det plötsligt skuttade 3 stora älgar över grusvägen och in i skogen! Ängel blev inte alltför uppskrämd utan gick med på att fortsätta.

Cheveyo och jag var sedan ute och red tillsammans med Emma på Colle. Tursamt nog slapp lilla Cheveyo träffa älgarna. Han har ju bara varit utanför stallplan några få gånger och hade nog inte uppskattat ett sådant möte. Vi red på slingan genom skogen och galopperade ganska mycket. Ibland ser Cheveyo läskiga saker och då tar det stopp, men när han har tittat på det läskiga fattar han självmant galopp igen och fortsätter. Det tycker jag är en väldigt trevlig egenskap hos honom – han vill framåt!

Mejram och Ellen hade inte samma tur utan fick se älgarna på riktigt nära håll. Vi konstaterade att det var en mamma-älg och två ”små” älgkalvar.

DC var sist för dagen och han fick faktiskt inte ens gå ut från gården. Visst kan man ha otur och träffa älgar i skogen vilken dag som helst, men att gå ut med honom när jag vet att älgarna faktiskt är i närheten känns bara idiotiskt. Så för honom blev det en långtråkig promenad hemma.

I förrgår däremot gick jag och DC bort till banan. Där träffade vi två travare med sulky och allt. Stackars DC blev skräckslagen när de travade rakt emot oss för att sedan vända där banan blir bredare. Han stod med huvudet i vädret, spänd som en stålfjäder. Jag la handen på DCs hals för att försöka lugna honom och kände hans puls slå genom halstäcket och min handflata ända upp i armen. Sedan försvann de igen och han kunde andas ut några sekunder, innan nästa ekipage dök upp.

En skeptisk DC på banan :) Bilden är från mitten av september

Jag tror att det vore nyttigt för DC att stå en hel förmiddag och titta på när travarna tränar, så att han förstår vad det är för några rymdvarelser. Jag får väl ta med mig en påse godis eller två och ett lass hö till DC, så kan vi stå vid sidan av banan tills han är uttråkad och lugn ;)

Igår dök det upp ett mejl från Svenska Ridsportförbundet i min inbox!

Jätteroligt tycker jag, så jag vill tacka så mycket för det!

Självklart tack till Ridsportförbundet, men också till Waxholms Fältrittklubb som nominerade mig till ”Ridsportsstjärna”! Här finns mer information om utmärkelsen :)

Igår var det ju meningen att jag skulle rida Cheveyo, Ellen, ”Colle” och Mejram. Så blev det inte riktigt.

Jag och Colle jobbade på banan när det plötsligt lät som att ett krig bröt ut nere vid sjön. Jägarna på Sköldnora hade tagit sig friheten att lägga in ett sista tillfälle att skjuta fler änder innan vintern, utan att meddela oss i stallen runt omkring. Jag tackar min lyckliga stjärna för att jag var ute med Colle och inte någon annan hispig häst (ingen nämnd och igen glömd…)!

Colle och jg var ganska klara med arbetet för dagen, så för hans del hade det ingen betydelse. Mejram, Ellen och Cheveyo däremot fick alla en oplanerad vilodag.

Cheveyo fick gå idag istället, vilket han gjorde jättebra! Vi skrittade bara eftersom det hade hunnit bli så pass mörkt, men han börjar söka bettet ännu mer och skrittade fint med nosen i lodplan och raska steg! Inte illa för en så sparsamt riden ung häst :)

Imorgon blir det jobb för alla 4. Emma kommer och rider tillsammans med mig, så vi tar två i taget. Jag rider Cheveyo och Emma tar Colle som trygg vägvisare åt bebishästen. Ellen och Mejram får gå tillsammans på ett hårdare arbetspass.

Dessutom ska jag rida Ängel. Det gjorde jag idag också och hon var riktigt fin! Vi tränar på galopp, vilket inte är det lättaste för ett varmblod som gått på travbanan.

Jag har ett koncept som verkar framgångsrikt för henne: Jag börjar med att värma upp som vanligt. Därefter galopp på rundbanan – vi hittar en takt där hästen galopperar istället för att bara sparka ifrån med benen utan att röra sig genom ryggen. Sedan går vi upp till ”dressyrdelen” av banan och rider på en volt. Jag håller mig i samma varv för att göra det okomplicerat för hästen – idag höger. På volten tränar vi galoppfattningar utan att rida några längre sträckor. Nu har vi redan galopptakten igång och det går betydligt lättare  att fatta galopp då än efter att ha travat. Idag blev det fem lyckade galoppfattningar på raken, i rätt galopp och utan slängtrav innan. Det räcker alldeles utmärkt just nu!

I morse var jag ute hos Camilla i Bro, vi red en supermysig uteritt i solen. Väldigt trevligt och tur med vädret, för en gångs skull! På vägen dit åkte jag förbi Jeanna och hämtade en sadel som Camilla skulle prova. Så jag har hunnit vara lite överallt idag!