loidressage

Visningen av Uhips nya kollektion är framskjuten till torsdagen den 4 oktober.
Man kan förstås redan nu kolla på hemsidan
Jag använder nu lättviktsjackan med bara en T-shirt under. Perfekt för höstvädret och en skrittrunda med DC, Tira-Mi-Zou och Elin.

Ja, uppkörningen gick åt skogen.

Eller rättare sagt gick det inte ens åt skogen – det gick faktiskt ingenstans alls, utan vi blev kvar med bil och släp på parkeringen utanför Förarprovskontoret i Tullinge.

Snälla Nina hämtade mig redan kl. 07.00 imorse, och så åkte vi igenom stan och satte oss på ett café i Västerhaninge. När vi väl kommit igenom stan hade vi väldigt gott om tid. Vi hade åkt såhär tidigt för att inte riskera att fastna i morgonrusningen. Vi fikade, jag repeterade lite teori och sedan åkte vi till uppkörningsplatsen. Provet började sedan med att jag fick koppla ihop bil och släp. Därefter påbörjade jag säkerhetskontrollen, men kom bara halvvägs igenom. Jag fick bl a en envis hjullåsning på vänster sidan och dessutom var handbromsen för svag. ”Ledsen, det blir inget prov idag”, sa förarprövaren.

Så det var bara att åka hem igen. Jag kastade mig över Trafikverkets provdatabas när jag kom hem, och lyckades sensationellt nog få tag i en återbudstid i Tullinge redan på torsdag, alltså i övermorgon! Det hade jag verkligen inte ens vågat hoppas på! Morfar och hans kompis Sune åker dit med mig – Sune har BE-kort och kör dit ekipaget. Släpet befinner sig just nu på Henra-verkstaden, där Charlie har lagt allt annat jobb åt sidan och skyndar sig att få släpet klart till imorgon kväll!

Jag är fortfarande överväldigad över hur många som ställt upp på alla möjliga vis för att hjälpa mig med det här. Allt från lån av diverse tunga bilar och släp, tips inför teoriprov och uppkörning, lagning av släpet, skjuts till uppkörningar osv

Ni vet vilka ni är – jag är så tacksam över att ni finns där när man behöver er!

De senaste dagarna har jag och mina föräldrar ägnat åt att leta efter en lämplig bil till uppkörningen på tisdag. Det känns som att vi har frågat oss igenom precis hela vår gemensamma bekantskapskrets, en efter en! Det är väldigt många som har varit supersnälla och velat hjälpa till med både bilar och släp, men det har bara varit ett fåtal som har funkat med vikter, kopplingar etc. Jag har haft flera stycken bokade och klara, men så har det i sista sekund visat sig bli något litet som inte stämmer. Någon bil råkade ha automatkoppling, en annan ett borttappat registreringbevis och så vidare.

Nu har jag i alla fall fått tag i en som stämmer helt! Min kära gudfar med familj lånade ut sin Volkswagen Sharan, tack!!! Så i eftermiddags tränade jag, ”WTF” och transporten lite på gårdsplanen på Brännskogen. Jag hade gärna velat testa ute på vägen också, men det går ju inte..

WTF, heter bilen som blev min samarbetspartner, haha!

Köra transport på väg har jag ändå gjort en del idag. Jag körde ut till Brottby och hämtade torvbalar som jag får låna av Nina, till lastningen av släpet. Jag, mamma, Nina, Pelle och Sanna åkte sedan till Torsholma, lastade in WFRK’s dressyrstaket i Ninas transport, körde till Nibble, lastade av staket där, och åkte tillbaka till Nina. Sedan körde jag till Granngården för att köpa ett gäng spånbalar, också dom för att ha som last. Nu ska jag ut och färdigställa lastsäkringen :)

Det här lär räcka ett par månader – DC står ju på halm och har bara spån i transporten

Som ni märkt har inte uppdateringen här varit på topp de senaste dagarna. Det beror inte på att jag inte har något att skriva om, tvärtom… Mitt liv har varit helt upp och ner sedan i söndags, då jag fick för mig att jag j*vlar skulle skriva det där BE-teori-provet så fort som möjlig och bokade en tid redan till i onsdags. Det blev väldigt mycket pluggande och sena kvällar vid mitt nya skrivbord.

Sedan klarade jag teoriprovet, och satte mig igår förmiddag för att försöka boka en uppkörningstid. Man får nämligen inte boka uppkörning förrän teoriprovet är klart. Jag hade en tanke om att det vore lagom att köra upp om ett par veckor. Det visade sig dock vara omöjligt, eftersom den enda lediga uppkörningstiden, inom någon sorts rimligt avstånd och före mitten av november, var nu på tisdag!

Jag vågar inte vänta till mitten av november. Den nuvarande sortens BE-körkort upphör att existera den 19:e januari 2013 och jag hinner inte få en ny uppkörningstid innan dess, om jag skulle kugga i november… Det i sin tur skulle innebära att jag förlorar chansen att få den typen av BE-körkort som finns idag, vilket förstås vore väldigt synd!

Jag och mina kära föräldrar har ägnat ett och ett halvt dygn åt att få ihop en fordonskombination som jag kan göra uppkörningen med. Trafikskolorna kan inte låna ut bil och/eller släp med så kort varsel och det kan man ju förstå. Att få ihop en fungerande kombination har varit nästintill ofattbart krångligt, men som det ser ut nu är det fixat, peppar peppar…! Bästa Nina kör, den för mig hittills olagliga, kombinationen till uppkörningen. Sedan hoppas jag på att själv få köra den hem!

DC har varit iväg på andra ”äventyr” senaste två dygnen. Jag berättar mer om det i ett senare inlägg. Nu ska jag ta min bil och mitt släp och köra till kommunhusets parkering för att träna manöverbana med ”ridbanekoner”!

Sådär, nu har jag skrivit ett godkänt teoriprov för BE-körkort!

Planen nu är att ta en körlektion, läsa på hur funktionsbeskrivningen och säkerhetskontrollen ska göras, och därefter boka uppkörning. Sedan hoppas jag på att kunna dra riktigt tjocka hästar ;)

Det är just nu en riktigt äcklig låt!!

För jag har så dåligt flyt! :(

Från en måndag med superkänsla och lycka över min fina häst och min nya sadel, när jag ser fram emot en vecka med att träna för Mads, rida program för Birgitta Bergsten och som avslutning TÄVLA efter 2½ månaders uppehåll är jag nu väldigt deppig.

DC har gått omkull i hagen under buset med tjejerna och är halt.  F…N!!! Jag tycker synd om honom såklart, men jag tror ärligt talat inte att han är lika ledsen som jag. Åtminstone inte just nu, men det lär han bli när han märker att han inte får gå ut ihop med tjejerna i hagen imorgon… :(

Självklart funderar jag på hur smart det är att ha sin tävlingshäst ute och leka med kompisar i en stor hage med skogspartier, men hur jag än vrider och vänder på det har jag valt rätt!

DC  måste få vara ute länge på dagarna, röra på sig ordentligt på  stora ytor och ha vänner att umgås med annars funkar han inte som ridhäst överhuvudtaget.

Så deppig som han var när han pga elproblem i vintras stod ensam i en hingsthage och dessutom inte hade någon boxgranne vill jag aldrig mer se honom.

Så uppgiven och besviken på mig som inte hann med honom ordentligt, som han var innan vi flyttade hem honom till Brännskogen ska han aldrig mer få bli.

Ängel, Flip, Tira Mi Zou, DC och Lillie trivs i hagen

Nu ska jag tillbaka till stallet och kolla honom igen. Sedan är det slutplugg på BE-teorin som gäller resten av kvällen… Prov imorgon, håll tummarna!!

Intensivpluggar nu BE-teorin för att skriva provet som jag äntligen lyckades boka efter att Trafikverkets datasystem varit nere för underhåll.

Dagens arbete började med träning för Anna, eller rättare sagt jag red Thestor åt Anna som är sjuk. Han är en fin liten (bara 173 cm) fux, jämngammal med DC och kommer att bli toppen! Lite stadigare och lite mer muskler bara, känner någon igen sig? ;)

Jag är så nöjd med min nya sadel. Den är inte speciellt mjuk att sitta i, men jag och Per på Mustang tror att det handlar mer om att jag tyvärr inte suttit ordentligt på sittbenen i min gamla. För övrigt tyckte Per egentligen att en sådan Albion som jag hade var en sadel man direkt skulle tänka på till någon med min kroppsbyggnad, med det är helt klart att vissa vinklar på mig inte funkade i den längre.

Sally på Albion Saddle Makers ska ha en eloge för att hon ställt upp som detektiv för att jag ska kunna ge rätt storleksinfo till intresserade spekulanter på sadeln. Inte bara tum och vidd utan även säte, som Sally fick fram efter att vi letat upp batchnumret enligt hennes instruktioner och med ficklampa.

Don Cameron var en duktig häst idag och gick snällt till min nästan privata uteridbana, dvs den breda delen av korsningen mellan slingan och vägen ner till rundbanan. Kanonunderlag är det, hårt packad sand/fint grus som harvas varje dag för travhästarna på Sköldnora.  Trots att han vilat upp sig (?) med tjejerna i hagen hela helgen gick han som en prins.

På travbanan

Tack igen alla som gav mig pengar till ny sadel i studentpresent :)

Som jag nämnde i förra inlägget var det en välfylld dag för mig igår, med olika möten, träning etc.

Ett av mina möten var med Uhip – företaget som tillverkar de smarta täckkjolarna för ridning, samt många andra klädesplagg som passar superbra när man håller på med hästar. Det finns massor av andra användningsområden för kjolen också, t ex när man cyklar, åker längdskidor eller seglar. HÄR är Uhips hemsida!

Jag och Uhip har nu alltså startat ett samarbete. Till att börja med kommer jag bl a att modella på presentationen av vinterkollektionen nästa torsdag :) Meddelar tid och plats så småningom, men ni som bor i närheten av Täby kan redan nu boka eftermiddag/kväll och komma!

Min pålle har fått vila idag, han har ju jobbat hårt under veckan och kommer att få göra det under nästa vecka också. Kicki har byggt ut hagen, så vi tog en gemensam promenad i den nya delen och kollade var staketet står och inspekterade träd, stenar och annan natur i den nya hagdelen.

DC var rätt ren idag och kunde matcha min nya Uhip-jacka :)

Nu ska jag iväg till Segersta och träffa Elitungdomsgänget m fl på en Första Hjälpen-kurs. Alltid nyttigt att fräscha upp sina kunskaper på det området, även om jag tyvärr blivit tvungen att praktisera både vanliga omläggningar och Robert Jones-bandage

VARNING FÖR KÄNSLIGA LÄSARE!! ;)

Det här benet hittade jag när jag var ”hagvakt” i sommarhagen…

Alldeles ensam, övergiven, ledsen och bedrövad… Stackars DC som var tvungen att gå in från hagen precis när Lillie kom tillbaka från sin ridtur! Han var faktiskt så ledsen att jag var tvungen att slänga på transportskydden, lasta honom och köra iväg från gården, utan att borsta eller linda benen först.

Jag har haft två viktiga möten idag och var tvungen att rida snabbt som sjutton mellan dem, så jag körde alltså DC till ridhuset istället för att promenera dit med honom – jag hade aldrig hunnit annars. Väl framme på Fornboda och med lillie utom synhåll, uppförde DC sig som en vuxen häst igen, och jag kunde borsta klart, linda ben, sadla osv utan problem.

Han är nu oerhört sällskapssjuk och vill vara med sina kompisar hela tiden. Jag är väldigt glad att han lugnar sig när han åker iväg, annars vore det inte kul alls när vi ska på tävlingar och träningar.

Typisk ”DC-är-övergiven-och-vill-ha-sällskap-min”

Jag såg verkligen fram emot att rida i min nya sadel idag! Tur det, för annars hade jag nog inte orkat rida alls. Jag är dunderförkyld, eller om det är någon sorts influensa. Kul är det inte i vilket fall, jag känner mig som en urvriden disktrasa.

DC å sin sida var pigg som en lärka och på topphumör – han blev ju bara promenerad och longerad igår.

Vi promenerade tillsammans till ridhuset, men på vägen tillbaka gick det faktiskt riktigt bra att rida! Stadigt på tygeln i ganska kort skritt är det som gäller när man ska gå på travbanan. Då hinner jag upptäcka förmodat läskiga saker innan DC reagerar på dem, och han går tillräckligt långsamt för att hinna tänka en halv gång innan han får panik om han är på väg mot något jättefarligt.

Högljudda sånger hjälper också väldigt bra när DCs nerver behöver lugnas! Tur att han har så långa öron, mindre risk för skavsår i dem? Själv har jag skavsår på fötterna efter att ha promenerat till ridhuset i dressyrstövlar ett antal gånger de senaste dagarna. Jag orkar faktiskt inte bära dem, då tar jag hellre skavsåren. Lite mer sång så ska jag väl kunna åka snålskjuts uppe på DCs rygg snart!

Sadeln kändes minst lika bra som när vi provade den på Mustang. Det är helt underbart att bara kunna sitta på hästen, utan att spänna massa konstiga muskler för att ”passa in” i sadeln. DC verkade en aning förvirrad av mina hjälper i vissa lägen, men det blev bättre och bättre för varje minut jag red. Det tar nog bara några dagar för honom att ”programmera in” min annorlunda sits och det nya skänkelläget!

Glad över att slippa sitta och vakta knäna från att hamna utanför sadeln längre :)

Nu ska jag ta en Ipren/Alvedon-cocktail och tycka synd om mig själv en stund. Hoppas på att vara ett nytt, fräschare jag till morgondagens träning på Segersta!

Idag har DC fått ta det lugnt efter att jag satte hans tålamod på prov med en lång sadelprovning igår. Vi promenerade till början av travbanan och väl där blev det lite lätt longering – bara jogging och övergångar mellan skritt, trav och halt.

Själv har jag haft lite mer på schemat. Imorse var det dags för en sväng till tandläkaren, igen.. I eftermiddags var jag hos min och DCs kiropraktor Malin. Hon fortsatte att jobba främst med mina höfter. Sedan fick jag ett gäng övningar som jag ska göra regelbundet. De syftar både till att öka röligheten i höfterna och stabiliteten i coremusklerna.

Jag hoppas på att bli lika smidig som den här lilla sötnosen var när den lekte med Chichi!

Nu är jag en sadel rikare och X antal tusen fattigare…

Idag var jag, DC och mamma på Mustang för att hitta en ny sadel. Jag har tidigare varit väldigt nöjd med min superbekväma Albion Platinum SLK, men senaste tiden har jag fått inse att den inte alls passar mig längre. Jag har för långa överskänklar, och får helt enkelt inte plats i den.

Under utprovningen uppförde DC sig som en ängel. Han fick många olika sadlar på ryggen, flera av dem testade jag dessutom att rida i, och den vi bestämde oss för red jag i två gånger. Vilket tålamod han hade!

Min nya sadel är en svart Jeremy Rudge MFF. Den är lika stor i tum som Albion-sadeln, men kåporna är framsvängda och ger mycket mer plats för mina skänklar. Den ligger väldigt bra på DC, och kändes kanon att rida i!

Så om någon är sugen har jag en snygg och mycket välvårdad Albion Platinum SLK till salu! Svart, 17,5 tum med medium-wide bom. Koppjärnet är utbytbart, så sadeln är väldigt anpassningsbar och kan ändras om hästen musklar på sig/tappar vikt. Nypris 25.900 :-. Mejla mig om du är intresserad: louise@loidressage.com

På Albions hemsida kan man läsa detta om sadeln: ”A stylish competition saddle offering the unique Platinum interchangeable tree and switch panel system, with traditional full grain flap leather and best Italian calfskins for seat and pads, with non moulded flaps.   Available in standard seat or narrow seat.”

(Bildkälla)

Sedan DC flyttade in på Brännskogen har just förkortningen DC fått en helt ny betydelse. Don Cameron är numera Don Casanova!

Det söta travarstoet Ängel blev ju DCs stora kärlek när han flyttade in på Brännskogen och fick henne som första hagkompis. Men när Lillie du Suede dök upp blev stackars Ängel hänsynslöst dumpad – numera går hon med ponnystoet Flip i en annan hage.

Idag fick DC en ny tjej att spänna upp sig för, när Tiramisù flyttade in i hagen. DC var väldigt noga med att han hela tiden skulle befinna sig i mitten mellan fuxtjejerna. Jag har faktiskt aldrig sett honom så egotrippad, uppblåst och hingstig, med smällande framben och huvudet uppe bland molnen. Synd att kameran inte hängde med bättre!

Att trycka upp Lillie mellan sig och staketet var en bra metod för att få ha henne ifred :)

Nej, så får man ju egentligen inte säga om sig själv ;) Men idag var jag helt klart mitt bästa JAGnär jag tränade tillsammans med DC! Vi gjorde ett ridpass som jag är så otroligt nöjd med. Jag red bättre än jag gjort på riktigt länge och DC, som verkade vara på strålande humör, jobbade därefter.

Samtidigt som jag är superglad är jag smått förbannad – varför kan man inte vara på topp varenda dag? Vilken utveckling det skulle kunna bli då…! Men jag antar att det inte skulle vara lika roligt om man inte stötte på en utmaning här och där.

Imorgon ska jag försöka ladda upp lite bilder från dagens pass – en gammal får illustrera känslan så länge :)

Och jättegrattis till Jeanna som VANN MsvA:1 med Darcia och kom 3:a i Grand Prix med Liza! Wow :D

Nu pågår tävlingarna i Flyinge för fullt! Jag tittar på webb-tv som just nu sänder Intermédiaire II med Lövsta Future Challenge för unga hästar. Fint väder och framför allt bra dressyr – jag skulle gärna vara där!

Jeanna och Darcia kom 2:a i PSG igår, på 68,816%, så duktiga!! Startfältet var inte dåligt heller! Vann gjorde Okeanos 1097, som ju är pappa till Annas fina Thestor. Bådar gott för framtiden.. :)

Här hittar ni tävlingen på Equipe!

Och här finns tävlingarna direktsända på nätet!

Fredagsunderhållning från Chichi till er – en liten serie-strip från förra fredagen, då vi hälsade på Nalle.

Här var det Chichi som jagade fåglarna. Snart börjar andjakten i närheten av Brännskogen – då hoppas DC på att det inte kommer fåglar och jagar honom..

DC har idag fått prova på ett dressyrpass i Fornbodas ridhus för första gången. Det är ett kort skrittavstånd dit, men idag blev det en promenad till fots både dit och hem. Vi var ute i en sådan tid på dygnet att sannolikheten för att möta travhästar med sulky bakom var hög. DC är ju inte den modigaste hästen, så det kändes som en bra idé att stå på marken med honom i ett kedjegrimskaft första gången han fick se en travare i arbete…

Mycket riktigt fanns det travare på banorna – vi mötte två ekipage på vägen dit och ett på vägen hem. DC såg ut som att han ville sjunka genom jorden, eller möjligen galoppera hem fortare än kvickt. Stackars lilla(?) rädda hästen <3

Väl framme i ridhuset blev det ett kort men intensivt dressyrpass. Jag jobbade vidare med samma saker som vi gjorde på träningarna, och märkte redan nu av en väsentlig förbättring i övningarna!

Mot DCs förmodan var vi både levande, oskadda och nöjda när vi kom tillbaka till trygga stallet, där en skön dusch och hagmys med kompisarna väntade för min lättade häst :)

Idag och igår har jag och DC varit på Segersta och ridit för Mads.

Jag är supernöjd med båda dagarnas träning, som hjälpt oss ett rejält snäpp framåt i utvecklingen. Det var mycket välbehövligt just nu.

Övningarna har varit enkla, men väldigt effektiva. Vi har arbetat med vanlig grundridning och verkligen gjort den riktigt grundligt. Fokus har framför allt varit på ställningen och hur den påverkar resten av hästen. Vi har ridit mycket på raka spår där jag fått rakrikta och balansera DC ordentligt, såväl ställd som rak.

Snart är det snö ;)

Fina hästen förtjänar dessutom en eloge för sitt exemplariska beteende både igår och idag! Jag åkte själv med honom båda dagarna, och han har varit en dröm att lasta, köra, lasta ur, sadla etc etc.

DC verkar tycka att det är roligt att åka iväg och träna. Han uppför sig som bäst när han får komma ut på äventyr.